Arkiv januari 2015

Januari

jan15-arne-pa-w

I januari investerade jag i ett litet PA och två trådlösa mikrofoner, och det följde även med en handmikrofon med sladd. Allt till A:s förtjusning. Högtalarsystemet blev stående i köket i flera veckor för att han ville leka med det och gitarrförstärkar-appen som han kör via iPad. En och annan parodi på andliga sånger blev det också. Sedan såg vi att det som stod i bruksanvisningen stämde: stativens gummifötter lämnar fula permanenta fläckar på plastmatta. Never mind. Mattan ska ändå ut. Nån gång.

jan27-frasbil-w

A köpte en CNC-fräs, eller mer exakt: en fleroperationsmaskin som väger 1,8 ton. Tur att det finns rejäla lastmaskiner i byn…

jan27-frastraktor-w

Fräsen gick in genom porten med bara några centimeter till godo. Sedan kom F och hjälpte oss att släpa monstermaskinen med pallyft över det buckliga golvet till andra änden, så att bilarna också fick plats under tak. Vi byggde ett tält av presenningar runt maskinen och lämnade den i vinteride.

Kommentera

Memo till själv

Min energi går i vågor. Just nu är den i topp. Jag säger att jag har en ”turboknapp med trollstavsfunktion”. Det brukar hålla i sig i tja, typ, några veckor..? Jag har inte kommit på att mäta och följa upp tidigare. Därför vet jag inte heller riktigt när det började den här gången eller vad som utlöste det, för jag dokumenterade för lite när det hände.

I det här stämningsläget är allt enkelt. Idéer och sammanhang känns tydliga. Folk är tillgängliga, och inte bara det, de blir rentav glada över att jag hör av mig. Vi skrattar och skojar. Jag behöver knappt be om saker; möjligheter och resurser dyker upp av sig själva. Flow, flyt.

När jag är i andra läget, trött och deprimerad, är det mesta svårt, motigt och grått. Att få tag i en människa och hitta en tid att få något genomfört kan ibland te sig omöjligt. Det finns inte tid, det finns inte pengar, det finns inga möjligheter. Jag vill inte gå utanför dörren.

Vanligtvis när jag får överloppsenergi så slösar jag bort den på ovidkommande saker som jag sedan ångrar. Det är lärorikt, men det leder mig inte framåt varken i det jag redan har lovat eller i det jag verkligen vill göra. Den här gången ska det bli lite annorlunda. Målet jag satte var max 70 procent på slöseri och nymodigheter, 30 procent på planerade saker.

Just nu ligger jag risigt till även med den generösa begränsningen.

Jag fick en släng av debattlystet storhetsvansinne och vandrade ut, bort, från min hemmaplan och fann mig indragen i spretiga diskussioner med okända människor i Aftonbladets kommentarsfält. Jag som nästan aldrig läser kvällstidningar och absolut inte tidningars kommentarsfält, inga tidningars (förrän de senaste veckorna). Jag hade till och med glömt varför.

Jag scrollade ner i den långa listan av kommentarer där mitt namn lyste här och där; andra anropade mig. Plötsligt kände jag gamla symtom rusa i kroppen. Hjärtklappning, ångest. Mitt glada humör bortblåst. Energin likaså. Förlorade timmar. Fick plötsligt minnesglimtar – visst har jag varit med om det här förr? Hopplösheten kom på blixtvisit. ”Det finns inget hopp , världen är full av idioter så varför bry sig…”. Så rasslade det till av en nyckel i ytterdörren och A bröt förtrollningen med sin blotta närvaro.

Pust. Memo till själv: Välja mina strider. Lägga energin på mina kära, på det nära, på det som är viktigt i långa loppet för mig och oss. Ge energi, idéer och erfarenhet till utvalda människor som uppskattar den. Strunta i pratkvarnarna. Gå inte dit igen. Hör jag det?!

Kommentera

Disträ på en ny nivå

Jag har för vana att glömma tekoppar på köksbänken. Antingen tomma så när som på tekulan (då glömde jag hälla på vattnet), eller oftast med en tekula och simmigt, blått oljeblänkande kallt te i. Då kan den ha stått flera timmar. Sedan lyckas jag ofta även glömma koppen i micron när jag värmt den…

I dag lyckades jag med ett nytt konststycke, när jag var helt inne i en text som jag arbetar med.

Gick till köket för att hämta en tekopp.
Upptäckte att jag (som vanligt) glömt hälla i vattnet.
Laddade en tekula och hällde på vattnet.
Kollade i skafferiet efter godis. Slut.
Tog ut tekulan ur koppen, diskade och ställde tillbaka den.
Hällde mjölk i koppen och blev väldigt förvånad över att det var silverte?!

Kommentera



































eXTReMe Tracker