Arkiv november 2009

Meddelande

I kväll har vi det allra mest perfekta sparkföre man kan tänka sig, i hela stan. Gnistrande vit is, inte ett gruskorn.

Kommentera

Tummen ner för Eniro

Jag har hållit Eniro för den enda ”riktiga” telefonkatalogen, till skillnad från de andra katalogskojarna. Men efter de senaste turerna har även Eniro förlorat mitt förtroende.

Första gången jag kände mig blåst var när jag för något år sean köpte ett införande i företagsdelen Eniro Emfas, i tron att det var rosa/gula sidorna. Vem sjutton behöver/använder en separat företagskatalog? Det känns bara som ytterligare ett försök att mjölka pengar.

I fredags ringde en säljare till min mobiltelefon och betedde sig så otrevligt och konstigt att jag var näst intill övertygad om att han representerade ett blufföretag och försökte får mig att säga ett ”ja” som han kunde spela in. Inför hotet om att mitt telefonnummer skulle raderas från Eniro både i katalogen och på webben, så bad jag honom skicka en offert via mejl, med samma uppgifter som han hävdade att jag brukade betala för.

Väl hemma kollade jag gamla beställningsbekräftelser och såg att jag två gånger har köpt ett införande för cirka 600 kronor per år. ”Offerten” som han skickade var en beställningsbekräftelse på tre införanden för 2000 kr plus moms.

Nu får det vara nog. Inte en spänn till, Eniro!

Kommentera

Inget är enkelt

Jag tänkte slänga in en omröstning här medan spagettin kokar. Men jag har varit lat med att uppdatera tekniken här i bloggen, så tillägget jag tänkte använda passar inte. När jag nu väl hittat en äldre version som passar, så slog det mig att jag kanske hellre borde uppgradera bloggverktyget istället.

Och nu kokar spagettivattnet.

Så det blev varken det ena (omröstning) eller det andra (uppgradering).

(Jag avskyr de obehagliga sanningar som det här inlägget ovillkorligen skulle avslöja för en beteendevetare eller psykolog.)

Kommentera

On hold

Det blev inget verkstads- eller garagepass i helgen. A kom hem febrig och sjuk i torsdags. Sent på kvällarna har jag med handkraft flyttat släpvagnen från ena sidan av gatan till den andra (för att slippa böta för brott mot datumparkeringregeln) men nu har jag dragit in den på gräsmattan. Mams kommer i morgon för att hämta släpvagnen och lämna tillbaka vovven som varit hos henne på kollo. I lördags fick jag sovmorgon till 10:30. Jag kan inte komma ihåg sist det hände, det måste vara årtal sedan. November är seg, tung och mörk. I morgon är det exakt en månad kvar till julafton.

Kommentera

Vafalls? Reklam?!

I går eller om det var i förrgår när jag kvistade in här, så såg jag en tunn liten reklamlist överst på sidan. Det stod nåt om att man kunde tävla om inbjudningar till den där vahettern spotify-klon-videotjänsten.

Nu ser jag ingen reklam längre. Bra det, för jag började just överväga om jag skulle köpa en domän och flytta (igen). Kanske var det testet inför massivt storskaligt reklambombardemang.

Nu undrar jag… är det nån fler än jag som sett reklam här på sidan?

Kommentera

Budgivning

För några månader sedan öppnade en ny matbutik i vår lilla stad, Ica Maxi, stans största på drygt 6500 kvadratmeter om jag inte minns fel. Kicki beskriver den mycket träffande som ”stor som ett mindre fjällmassiv”.

Det sitter en inplastad karta på varje kundvagn, det säger väl något… Jag undrar om det också sitter en liten tracker på den så att personalen kan pejla butiken vid stängningsdags och upptäcka om det finns några vilsna själar bakom purjolöken eller i fiskdisken.

Första gången jag var där blev jag nervositetssvettig. Det var fullt med folk, knööökfullt, fast det inte ens var invigningsvecka eller fredag eftermiddag. Man kunde inte stanna och titta i en hylla för då körde nån på en med sin kundvagn! Hälsenan – oaj! Höften – uff! Ingen hade nån som helst koll på vart de skulle så vagnarna snurrade runt-runt-runt som på radiobilsbanan. Helvirrigt.

Om man ska köpa lövbiff på Ica Maxi bör man vara en medveten konsument med färdiga preferenser: ska den vara ekologisk, svensk, irländsk eller Euroshopper? Önskas juice eller yoghurt så är det inte bara en hylla att scanna av, utan ett helt skepp. Vardera. Såvida du inte ska ha koncentrerad juice, för den finns i ett annat skepp. Ställd inför dylika valmöjligheter för varje produkt kan den ordinarie middagsshoppingen ta flera timmar.

Efter det första besöket på Maxi fick jag ett vykort från vår stammisbutik. Kanske stod det nåt om sköna oktober eller bärplockning, och så fanns där två kuponger: 5 procent rabatt på nästa inköp och en förpackning te i gåva. Jag blev häpen. En present?!

Sedan trillade det in ett brev från Maxi, tack för att du gynnar oss bla bla bla, och så fyra kuponger: fyra diskdukar, en halvliter vaniljglass, en matlåda och ett paket spagetti i present.

Stammisbutiken kontrade med ett nytt vykort: kom och hämta ett paket Ballerina Pepparkaka och en liten ask Noblesse – i gåva.

Härnäst skickade Maxi också ett vykort, nästan likadant, fast med en kupong: 100 kronor rabatt vid nästa inköp på minst 500 kronor.

Stammisbutikens senaste bud var två flaskor Zeunerts julmust i present (vi ääälskar Zeunerts julmust) och halva priset på saffran.

Vi bor nästan exakt mitt emellan stammisbutiken och Ica Maxi. Det ska bli intressant att se hur länge det här köpslåendet om vår lojalitet pågår.

Kommentera

Portverkstad

Hur kommer det sig att A ser alldeles normal ut i skyddsutrustning medan jag ser ut som en elak rymdsoldat? Men jag gillar att mössan går över glasögonkanten för det hindrar sågspånet från att leta sig in bakom glasen.

Om det inte vore för det kringyrande spånet skulle jag kanske inte behöva mössa alls, för vi är ju faktiskt inomhus, i A:s stora verkstad. Vi ska nämligen göra portar till Spjucklet. (Det är alltså garaget som heter så.) Jag är sågslav och kapar råspont. 2420 millimeter ska varje bräda vara men ska sanningen fram så blir det allt mellan 2419 och 2421, för mothållet räcker inte så långt bort och jag håller visst inte maskinprecision. Femtio stycken ska det bli innan jag börjar med nästa längd.

Först körde A en mystisk apparat (en borrstäm, utrustad med ett verktyg som ser ut som en kombination av borr och stämjärn) och den gjorde fina fyrkantiga hål i ramvirket som vi sågat dagen innan. Sedan ägnade han ett par timmar åt att pilla med ett annat gammalt snickerimuskedunder som används för att fräsa tappar (och därav kallas tappfräs). Jag hörde halvkvävda ramsor om nån inställningsratt som satt löst och en sprint som skulle fästas, en mutter på vift och jag vet inte vad. Jag sågade obekymrat vidare.

När A väl fick igång muskedundret var det slutsågat, för med både muskedunder och såg igång samtidigt gick säkringen. Grannarna trodde förmodligen att det var jordbävning. Jag kände mullret av fräsen i betonggolvet, behöver jag säga mer..? Så A fräste och jag hantlangade…

… och när helgen var slut hade vi fått ihop följande plockepinn, som så småningom ska bli tre stora slagportar. Men det fattas en hel del råspont för vi vågade inte lasta så tungt på släpvagnen. Det blir en ny tur till Byggmax och minst en dag till i verkstaden.

I helgen flyttade även två av Spjucklets första inneboende in. Mina två shopprar (trehjuliga mopeder) kom äntligen ut från A:s verkstad. Åtskilliga kubik prylar ska flytta ut från verkstaden och sen slipper vi förhoppningsvis spela 15-spel varje gång vi ska göra något där.

Kommentera

Bra att veta

Om du träffar Kexchokladgubben så kan du säga ”god och glad!” till honom. Då kanske du får en kexchoklad… (eller kanske inte men det är ju värt att prova, för vad är oddsen för att du faktiskt ska träffa en kexchokladgubbe igen och behöva skämmas för det?)

Gamla reklamkampanjer kommer upp till ytan när man minst anar det.

Kommentera

Att tänka själv är större

”Politiker tänker i glada hattar” är rubriken på ett TT-meddelande som tagits upp av alla riksmedier. Vid lunchtid idag gick SvD ut med en längre artikel med rubriken ”Färgglada hattar ska hjälpa chefer att tänka”.

… och inte ett ord nånstans om att sex tänkarhattar, six thinking hats, är en väletablerad metod, vilket man kan förmoda att den intervjuade kommundirektören (tjänsteman alltså, inte politiker) upplyst reportrarna om …

När jag läser artiklarna undrar jag över skribenternas och rubriksättarnas syfte, om det främst är att förlöjliga en kommuntjänsteman eller hel kommunorganisation? Plocka billiga poäng liksom. (Den som skrev TT-telegrammet kanske inte ens vet skillnaden på politiker och tjänstemän?) Genom att sätta inköpet i sitt perspektiv kunde man ju låta Svensson förfasa sig över hela managementkulturen istället. Istället väljer man en vinkel som kanske kommer att avsätta en möjligen fullt funktionell och hårt arbetande kommunanställd.

Läs hos Wikipedia om sex tänkarhattar

Kolla in Google om six thinking hats

Kommentera

1-0 till mig

Följande skickade jag nyss till A (som är på jobbet):

En fördel med att ha kontoret hemma är att man kan tulla på farsdagstårtan när man blir slisksugen på eftermiddagen :-)

Kommentera



































eXTReMe Tracker