Arkiv juni 2010

Brittis trädgård

På den här mysiga gården bor T. Hennes hus ligger till vänster och är nästan dolt bakom den gamla syrenbersån som är ett lagom stort gömställe för sjusitsiga familjebussen Winston. I huset rakt fram bor Brittis. Från utsidan är det inte så mycket som skvallrar om att här finns mer än tussigt gräs och vildvuxna buskar…

… men om man har turen att bli inbjuden, så upptäcker man att busken närmast ytterdörren döljer en stenlagd gång fram till en dörr i ett plank….

… och därinnanför finns Brittis fina trädgård.

Dörren som vi nyss kom in genom döljs i skuggan mellan boden och huset. Huset är ett oxstall från 1800-talet som Brittis renoverat och byggt om.

I påbyggnaden finns ett spa…

… och utanför spaavdelningen finns ett stenparti med sporadiska utsmyckningar. Jag vill också greja coola saker med betong! :-)

Intill stenpartiet finns en trappa och ett pelargonhörn. När man ser sånt här inser man att det är alldeles för få trappor och blomhyllor i våra trädgårdar. I bakgrunden skymtar…

… Brittis hemsnickrade växthus. Jag skulle gissa att dörren är återvunnen från någon gammal glasveranda. Framför växthuset finns öppna drivbänkar som vid behov kan täckas med glasluckor.

På taket sitter spjutliknande spiror skruvade på rundstav som borrats ner i nockbrädan. Jag tycker att det ser ut som gardinstångsknoppar eller återvunnet från nåt gammalt smidesstaket. T påpekar att dekoren är inspirerad av dyra katalogväxthus och finns att köpa lös. Det påminner mig om att för ett par år sedan hade en postorderfirma utförsäljning på jättefina gardinknoppar för bara några kronor styck, men jag kunde inte hitta på något användningsområde för dem. Nu tänker jag staket- eller räckespynt kanske?

I Brittis växthus fanns det ätmogna smågurkor redan före midsommar. Ungefär samtidigt drunknade de sista blåfrusna gurkstänglarna hemma på min balkong. Suck…

Intill växthuset växer potatis i baljor och byttor, och kryddorna har fått ett torn med fem våningar.

Klätterstöd med snirklar och blanka knappar. Det vore roligt att nån gång bygga nåt av armeringsjärn, ståltråd, plåtbitar och glasprismor. Jag har funderat på ljuskronor men klätterstöd är ju också tänkbart. Eller sirliga trädgårdsgrindar?

Roligt pynt av … kastanjer, kanske? Jag har såna där ögon liggandes i pyssellådan. När ska de komma till användning? Och vindspel måste det också finnas i min trädgård.

Brittis har massor av fågelholkar, fem bara på den här husgaveln…

… och fler på boden, däribland denna med mosaikdekor som inhyser en flugsnapparfamilj. Det är så himla listigt att ha många fågelholkar, eftersom en enda flugsnapparfamilj gör av med tiotusentals insekter på en sommar. Tänk då vad mycket irriterande småfän som skulle gå åt om man hade holkarna fulla.

I min trädgård vill jag också ha skärmar av olika slag. Den här tekniken att ”fläta” med tunna bräder kräver ju att man får tag i tillräckligt tunt virke. Köper alla sina skärmar färdigflätade eller måttbeställer man hos nån som har en klyvsåg? Brittis använder också armeringsmattor som växter får snärja in sig i för att skapa rum.

Ingång och utgång, porten till Brittis rike från andra hållet.

Kommentera

Midsommar

Jag har suttit i över en timme och sorterat bilder från resan till T. Jag tänkte visa glimtar från hennes grannes personliga trädgård, takkronan i entrén på Taxinge slott, en pergola med sittbänk och tulpaner i Wij trädgård. Men när jag försöker använda webbgallerifunktionen i Photoshop så avslutas programmet. Jag orkar inte beskära bilder manuellt i kväll.

Bilden ovan föreställer petunior och lobelior i en blomlåda vid T:s altan.

Ha en skön och mysig midsommar!

Kommentera

Mysterier

1. Hur kan det komma sig att kattungens leksaker samlas i vovvens säng?

2. Hur snett gick det när världens sötaste kattunge ”Sverker” blev ”Tjadden” som blev Tjaddis Abeba? (A:s påhitt för övrigt)

3. Sverkers fundering: Varför finns det inget matställe i den varma grottan under täcket i mattes säng? Framåt fyratiden på morgonen när det börjar kurra i magen skulle man ju vilja ha en liten slurk.

Kommentera

Nu går det neråt

Uppgivenheten inför vår oförmåga att hitta lämplig bostad har inte gett med sig. Snarare har den förvärrats av det usla vädret på sistone. Varför ska man lägga miljoner på ett hus i så tråkigt klimat? Jag har beordrat mamma att följa med på utlandsresa i höst, en sista minuten till Gran Canaria (för att det går ett direktflyg härifrån då) eller Malta. Jag ser det som rekognosering inför eventuell emigration.

Jag kämpar med uppdrag som aldrig vill bli klara och en annalkande deadline som är onsdag kväll då allt måste vara klart eftersom vi ska åka till T. Jag ser fram emot att träffa henne och de andra *vinkar* men inte det dåliga samvete som kommer att äta mig för att jag ”smiter” från allt jobb som travats på.

Kommentera

Nej tack, *burp* inte ett objekt till, jag är redan mätt

I torsdags morse ringde killen som vill sälja två hus för avflyttning och frågade om vi har bestämt oss nu. Voj, voj, det har vi inte för vi har ju ingenstans att ställa dem. (Jo, K låter oss generöst mellanlagra dem ute på hägna men…)

På lunchen ringde jag till en av de fastighetsägare som jag spårat upp, en gammal farbror med ett hus som står för fäfot, för att höra om han kunde tänka sig sälja eller stycka av. Dottern meddelade att de så småningom ska ta över gården själva.

På eftermiddagen försvann ett av ”våra” objekt från hemnet. Jag ringde mäklaren och frågade vad som hänt. Hon berättade att ägaren dragit tillbaka gården eftersom han inte fått något rimligt bud. Vi hade inte lämnat något bud alls, men nu gjorde jag det i alla fall: 1,4 miljoner, vilket är en halv miljon under utgångspris. Hon skulle framföra det men jag har inte hört något från henne. För lite och för sent, gissar jag.

På kvällen var vi på ny husvisning: ett litet torp. Jag hade dömt ut det redan på förhand men eftersom det uppfyllde några av våra kriterier så skulle vi i alla fall titta. När jag spatserade runt där och bedömde husets skick, planlösning, grundläggning, uppvärmning, ytskikt, uthus, markförhållanden, utsikt, läge, grannskap… så kände jag mig plötsligt mätt på alltihop. Blä.

Jag har möblerat så många hus och planerat så många tomter, och inget har blivit verklighet.

Jag orkar inte tänka ut lösningar för ännu ett halvdåligt objekt.

Kommentera

Oväntat besök

Kolla vad jag hittade under skrivbordet i dag. Det varade inte särskilt länge men till min stora förvåning var det inte Scoobs som gick.

Kommentera

Tre månader…

Tjadden Tjabo poserar snällt i djungeln/klätterträdet för fotografen. Den stolta matten kan berätta att knyttet nu väger 748 gram, vilket är en ökning från 247 med 501 gram på fyra veckor.

Sverker kallas numera också ”terroristen” eftersom hon blivit stor nog att bitas och klösas så det känns ordentligt. Här en förevisning av det nålvassa lilla garnityret.

Kommentarer (2)



































eXTReMe Tracker