Arkiv shopping

Bekvämlighet kostar

Vi sätter in matpengar på ett gemensamt ica-kort, samma summa varje månad. På sistone har inte pengarna räckt, och vi började fundera över vad det berodde på. Snask har vi dragit ner rejält, så det är inte boven. Mitt favoritte har blivit ordentligt mycket dyrare men så många paket köper jag ju inte per månad.

Efter ett tag kom vi på det. Den färdigskurna salladen. Två påsar i veckan á 25 kronor blir 200 kronor i månaden. Och kaffekapslarna. Två om dan (60 koppar) á 3:50 blir 210 kronor i månaden. Summa 400 kronor, 10 procent upp på matkostnaden. Mysteriet är löst.

Frågan kvarstår vad vi ska göra åt det. Sallad är lättodlat och det är inte särskilt svårt att grodda heller, men det ska göras (sås och blötläggas, vattnas, väntas, vattnas, vändas, plockas, sköljas och skäras). Lokalodlat och färskplockat kan vara ett lyft. A hävdar envist att smaken på pressokaffe (bryggt i glaskanna) inte kan jämföras med espresson från kapselmaskinen. Jag stör mig väldigt på kapslarna som är ett materialslöseri utan like. Men så klart vill jag att min sötsmula ska få gott kaffe.

Det lutar kanske åt att vi slantar in några hundra till.

Kommentera

Till bygglagret

Dagens fynd är en vägghängd toastol, oanvänd i kartong, precis likadan som jag tänkt köpa, men till en tredjedel av nypriset. De som sålde den hade nämligen upptäckt att den inte gick att koppla in i deras badrum, så de blev tvungna att köpa en golvmodell istället.

Handfat, kommod och spegel fyndade vi på rea i vintras. Klinker köpte jag en pall på lagerrensning i fjol.

Man kan spara en del pengar om man inte har så bråttom, och har stora uthus.

Kommentera

Planteringsdags

20140329-175926.jpg20140329-175945.jpg

Mera Lidl-fynd: Fem askar perenner, totalt 12 plantor, för 65 kronor. Det ska vara en blå praktnäva, två gula dagliljor och tre vardera av vit brudslöja, rosa liten såpnejlika och blå rysk martorn.

Fast det kan ju även vara något annat. Att köpa buskar och perenner på Lidl är nämligen lite som lotteri: man vet inte förrän långt senare vad det egentligen är som man burit hem, och kanske inte ens då.

Sist jag köpte dagliljor och nävor på Lidl var det fel sorter och hälften av dagliljorna var ruttna. De här plantorna är riktigt fina. Visst, de har legat för varmt och därför redan ”spruttit” men då vet jag åtminstone vilken ände som ska vara upp när jag planterar…

Kommentera

Flygfärdig

Hear, hear. Här är en kommentar som K nog aldrig trott att hon skulle höra från mig: ”Jag är så glaaad för min nya väska!”

Ända sedan vi åkte till Malta har jag spanat efter den perfekta kabinväskan. Ryanair har bland de snålaste måtten av alla flygbolag, men generös vikt. För korta resor utan shoppingsyfte skulle man kunna göra som flygpersonalen, packa allt i handbagaget och slippa vänta på bagagebandet. Och på shoppingresor vill man ju maximera sitt lastutrymme genom att stoppa handbagaget fullt också.

Naturligtvis visade det sig att smarta kabinväskor kan kosta ungefär hur mycket som helst. Många är minst tre centimeter för tjocka om magen för att fungera hos Ryanair. Dessutom väger de. Om handbagaget får väga 10 kilo så vill man ju inte att den tomma väskan ska ta 4 kilo i anspråk. Vis av tidigare erfarenhet vill jag inte heller köpa en med för kort draghandtag. Självklart måste väskan ha hjul! Jag har rest med hockeytrunk och ryggsäck, och gör inte om det.

20140123-121545.jpg
Nuffe konstaterar intresserat att väskan har flera invändiga fack: Två små nätfack för nycklar, cerat och annat krafs, ett slutet för pengar och biljetter, samt ett stort för surfplatta eller dator som samtidigt bildar innerlock för halva väskan. Väskan väger bara 2,5 kilo…

20140123-121557.jpg
… men det är de fula små tvillinghjulen som får mig att kvittra. Den här väskan dansar fram som en primadonna, otroligt lätt att föra i vilken riktning och lutning som helst. Draghandtaget går att ställa i fem höjder. Till och med A lär bli nöjd. Dessutom har väskan fast kodlås (så att jag slipper fundera över var låset eller nyckeln tagit vägen), enligt TSA-standard, så att tullen kan öppna och låsa med huvudnyckel utan att bryta sönder det.

Nu är bara frågan vart och när jag ska resa. Men jag är i alla fall redo. Om det skulle bli av.

Kommentarer (1)

Det kommer en sommar… hoppas jag

Vintern har inte vänt än. Det ska komma mer snö och bli ännu kallare. Men inne är det varmt. Med datorns hjälp går det utmärkt att drömma sig bort… och spendera pengar på en trädgård som sover djupt i flera månader till.

Jag har beställt 14 sorters liljor från Eurobulb. Det blir påfyllning av några sorter som jag redan har, men de flesta är nya.

Översta raden från vänster: Sweet Surrender, Red Flavour (tigerlilja), Sweet Lord

Mellersta raden: Muscadet, Garden Party, Pink Flavour (tigerlilja), under den Orania

Nedre raden: Rosella’s Dream, Orange Electric och  Forever Marjolein

Kommentera

Maten som jag äter del 1

Jag funderar ganska mycket kring mat nu för tiden. Fast med ett helt annat fokus än de blanka fest-och-recept-tidningarna som det verkar gå bra för nu. De som speglar matlagning som hobby.

Nej, jag funderar över de globala matjättarna. Jag funderar över importmaten. Sverige importerar mer än 50 procent av den mat som säljs. Jag ser många problem med det, exempelvis onödigt långa transporter, svenska jobb som försvinner, samhällets och enskilda människors utsatthet om/när maten av nån anledning inte kan levereras, besprutade råvaror, tillsatser i produkter. Bakom våra hemvana, välkända varumärken står multinationella konglomerat som bara värnar ett enda intresse: sina inkomster.

Jag funderar över det orimliga inflytande som matjättarna har genom sina resurser, inte bara genom exponering i butikshyllorna och medierna utan i form av köpta experter och politiska kontakter. Är det rimligt att Coca-Cola, sockerbolaget Südzucker och enligt egen utsaga ”världens största livsmedelsföretag” Nestlé ska styra över europeiska rekommendationer om näringsintag via ILSI? Hur troligt är det, med den styrelsen, att ILSI skulle låta sina forskare undersöka om sockerhaltig mat är en anledning till fetma? Eller rekommendera begränsningar?

Ändå är det just olika typer av socker som fristående forskare hävdar är anledningen till fetmaepidemin och en mängd välfärdssjukdomar i västvärlden. http://natgeo.se/vetenskap/kropp-sjal/sockerchocken-som-tar-kal-pa-oss

Utbildningsradion har sänt en brittisk programserie där journalisten Jacques Peretti utforskar hur livsmedelsindustrin har revolutionerat våra matvanor de senaste 40 åren. Varje inslag är cirka 40-50 minuter. Inslagen ligger kvar till maj-juni på urplay.se och är väl värda att se. Här beskrivs ett politiskt och kommersiellt spel som vanliga konsumenter är helt omedvetna om.
http://urplay.se/Produkter/177341-Maten-som-gor-dig-fet-Sockerfallan
http://urplay.se/Produkter/177342-Maten-som-gor-dig-fet-Supersized-PR
http://urplay.se/Produkter/177343-Maten-som-gor-dig-fet-Forforda-konsumenter

I UR-serien är siktet inställt på socker, glukos, fruktos och företagens marknadsföring. Men det finns mycket mer i den storskaliga livsmedelsindustrin och dess symbios med detaljhandeln att fundera över och göra programserier om.

När myndigheter genom att sätta gränsvärden försöker begränsa mängden gifter i frukt och grönsaker, så börjar odlarna använda flera olika medel. Vart och ett understiger gränsvärdena, men den sammanlagda giftmängden ökar och det blir en cocktail med helt okända egenskaper.  http://www.dn.se/debatt/vindruvor-och-paprikor-ar-rena-giftcocktails/

När myndigheter tvingade livsmedelsföretagen att sätta innehållsdeklarationer på förpackningar uppstod nya kreativa sätt att mörka vad det egentligen är. Palmolja som har dåligt miljörykte kallas ”vegetabiliskt fett”. Saker som folk inte frivilligt skulle stoppa i munnen processas till anonyma E-nummer. Vem vill äta krossade, malda sköldlöss? Ja well. Alla som äter godis med E120 gör det. http://natgeo.se/vetenskap/var-mat-faergas-av-loess

Fortsättning följer om glasstestvinnaren, vitlöksbluffen, köttpriser, failsafe, gluten och mer…

Kommentera

Inspiration 4 – ge någon perspektiv i tid

En video från Dove som ju själv är en aktör i skönhetsindustrin, men här med ett tydligt fokus: gå inte på allt du ser, tänk själv, syna bluffarna. Det här är en filmsnutt som jag skulle önska diskuterades i skolan med 13-14-åringar och då inte bara utifrån ett skönhetsperspektiv utan på temat källkritik och dolda budskap.

Många har väl lärt sig, intellektuellt, att ”reklam är till för att sälja, så tro inte på den”. Men reklam har en djupare påverkan än så. Den talar med starka känslor om att höra till, om att vara lycklig, att må bra och vara älskad. Den krassa verkligheten är att ingen kommersiell produkt kan ge det. Idealbilderna i reklamen riskerar att skapa ett stort tomrum som människor kämpar för att fylla utan att veta hur.

Webbadressen sist i videon gäller inte längre men Dove arbetar fortfarande med att omdefinera begreppet ”beauty”.

Dove har gjort fler filmer, bland annat Evolution som visar varför det är omöjligt att jämföra sig med affischkvinnor. Mer om produktionen hos wiki där man även kan läsa att kampanjen betalade sig ordentligt.

Kommentera

Webbshoppandets baksida

Hämtade två paket häromdagen. Packar upp. (Till lilla kattens förtjusning, massor av förpackningsmaterial att leka i!) Hittar felskickade saker i det ena. Går in på webbshoppen och fyller i begäran om returnummer. Packar upp det andra. Saker som var på reapris i webbshoppen har fakturerats till fullpris. ”Tekniskt fel…” Blir sur. Plockar förpackningsmaterial runt hela köket. Plockar ut katt ur lådor. Packar två returpaket. Åker tillbaka med två kartonger och hämtar en tredje, förhoppningsvis med rätt saker den här gången.

Kommentera

Blomdåriska fynd

20120920-201810.jpg

I fjol fanns det billig blomsterlök på Lidl men när jag kom dit var det helt utplockat. I år har jag haft bevakning av reklambladet via webben och visste att det skulle komma in lök i dag.

Ojojoj. Stora kartonger med förföriska bilder av många olika sorter, och jag var bland de första att välja. Även priset kunde ju få en i spinn men jag höll mig i stort sett till planen: röda och rosa tulpaner. Lite otippat slank det med gul krokus till A.

En kvinna sorterade sig målmedvetet igenom alla lådor och plockade ut all blå krokus. Hon gjorde ett riktigt kap.

För det mesta köper jag lök styckevis och har ganska bra koll på priser. Ibland ser jag lök i lösvikt och har funderat lite på hur mycket ett kilo är.

Nu vet jag. Tvåkilospåsen från Lidl innehöll cirka 60 tulpanlökar som vägde 30-50 gram styck. Man kan räkna cirka tre per hekto om de är ”normalstorlek” eller två om de är stora.

Den som vill ha återkommande tulpaner och andra lökväxter i sin trädgård gör klokt i att köpa de billigaste. De är nämligen lättast att odla och föröka. De dyrare premiumlökarna kommer upp snällt första året men försvinner ofta med tiden.

Tulpaner kan man även fynda på senhöstens utförsäljning, de går att plantera sent. Smålökar däremot tål inte någon längre tid i butiken sägs det.

Kommentera

Avvikelser från normen

A retas med mig för min garderob. Färgerna beskriver han som ”åtta nyanser av grått” och passformen som ”tält”. Jaja, jag vet.  Men hör och häpna, de tre senaste plaggen som jag kommit hem med har varit orange, cerise och limegrön, varav den sistnämnda dessutom figursydd. Och jag har använt dem! Offentligt!

Kommentera



































eXTReMe Tracker