Arkiv september 2010

Nu är det på riktigt..!

Nu bor vi faktiskt här. Vi har sovit, ätit, duschat och provisoriskt kopplat upp min dator. Om jag vrider huvudet till höger så ser jag ut över en spretig gul åker, nedanför den sjön vars vattenyta bara lätt krusar sig och på andra sidan vita pyttesmå prickar som jag vet är traktorägg på den gröna ängen.

Helst tittar jag inte så mycket åt något annat håll för allt är i en enda röra. Möbler, säckar, kassar och kartonger huller om buller, och då har vi ändå bara tagit in några procent av våra prylar. Resten är staplat på kallvinden och höjälln.

Varje enkel liten vardagsaktivitet föregås numera av en skattjakt med ficklampa. Var är… (glödlamporna, handdukarna, besticken, mina underkläder etcetera)?

Men jag har inte tid att göra något åt det nu. Nu ska jag köra skräp till återvinning och sedan flyttstäda med hjälp av mams och M.

Kommentarer (1)

Begären och utläggen fortsätter

Nu vill jag åka till Ikea, Bauhaus och Biltema! Eller, inte precis just nu men om några veckor. Jag har redan börjat göra listor. Stången ”Bygel” och s-krokar till köket. Handdukshängaren Grundtal och duschhyllan Blanken till badummet. Ett par hinkar vägg- och takfärg från Bauhaus… Underskåpsbelysning till köksbänkarna.

Vi behöver en borrhammare till skorstensreparationen, och jag överväger att köpa en fallskyddssele med lina eftersom vi har mycket att göra på taket framöver. En skottkärra och några piassavakvastar behövs också till vintern.

I går beställde jag sju utelampor från Clas Ohlson, sex väggtermometrar, en kyltermometer och en pannlampa. Pannlampan inbillar jag mig ska underlätta räderna på lagårsbotten/höjälln i vinter. Där uppe står nämligen större delen av våra prylar i flyttlådor, och det finns två stackars glödlampor på cirka 190 kvadratmeter… Termometrarna är för att vi behöver lära oss de olika temperaturzonerna både i huset och på gården. Man vill ju till exempel veta om det är risk för frost i pärkällarn innan man lägger dit sin egenhändiga skörd…

En köksfläkt behöver vi också så småningom. I Råd & Röns test fanns bara fläktar i prisspannet 5.000-22.000 kr. Helt sjukt mycket pengar! Två av dem, en Gaggenau för 20.000 kr och en Electrolux för 11.000 kr, sölar ut fettet som de samlar på sig till utsidan. Gläh…! Jag fattar inte varför vitvaror blivit sådana statusprylar? Själv satsar jag på en diskret och billig som gör sitt jobb, och tackar i det läget Energimyndigheten som har bra och saklig information om köksfläktar.

Kommentera

Köksomstuvning

Jag tror att vi har början till lösningar för våra praktiska behov i köket. Vi vill helst inte förstöra mer än nödvändigt. Köksrenovering är inte prioriterat än på ett tag. För övrigt ser jag hos Kvänum att 1950-tal är modernt och det kan ju vara kul att vara rätt för en stund.

Vi har enats om att tvättmaskinen kan bo under diskbänken i köket. Där finns ju redan vatten och avlopp. Eventuellt borde vi även höja diskbänksplåten fem centimeter till standardhöjd, men då blir den högre än vedspisen och det ser väl knepigt ut. Elspisen kan naturligtvis inte stå framför vedspisen när vedspisen ska användas, så därför tänkte jag…

… kolla om det utan att orsaka allt för mycket förstörelse går att ta bort skåpet till höger, som är skafferiet, för att istället sätta elspisen där. Min förhoppning är att kunna använda skafferiets ventil till köksfläkten och skapa lite extra bänkyta vid fönstret, där köksbordet står. Kylfrysen har vi tänkt ska stå där grindslanten-tavlan hänger. Vårt köksbord ska stå rakt ut i rummet där kökssoffan är. Skåpet till vänster är ett klädskåp som vi i så fall kan bygga om till skafferi. Det nuvarande skafferiet (högra skåpet) har hyllor som sträcker sig en dryg skåpbredd till höger. Man kan alltså ha 130 cm långa matvaror i det. Inte så troligt att vi behöver det.

(Bilderna är från mäklarens objektbeskrivning så det är inte våra möbler på bilderna.)

Kommentera

Dagens vita 2

Förr har jag bara flyttat in i en lägenhet och utan större funderingar levt med den utrustning som funnits där. Nu är jag besatt av idén att när jag själv får (måste) välja vitvaror, så måste jag välja RÄTT!

Jag köpte tester av kylfrysar och kombinerade tvätt/torkmaskiner för 50 kr av Råd & Rön, och fick tester av tvättmaskiner och köksfläktar på köpet. Säkert 40 sidor som jag sparat som PDF och bläddrat fram och tillbaka i. Och så har jag ryckt i intervallreglage och tryckt på sorteringsknappar hos tretti.se och vitvarumaklarna.se. Energimyndigheten ger bra information om kylfrysar och vad man ska tänka på, men testet är gammalt.

Jag kan nu säga att visst är det intressant att läsa tester, men de går inte att använda som köpråd. Tillverkarna har bytt modellbeteckningar och det finns 300 eller 500 varianter av varje produkt att välja bland. Varje märke finns i ett 30-tal modeller med snarlika beteckningar. Det är omöjligt att veta vilka modeller som är uppföljare till de testade. Läser man på lite i varumärkesdjungeln ser man också att varje koncern äger ett tiotal varumärken. I vissa fall är det bara namn och modellbeteckning som skiljer på i övrigt identiska produkter.

En annan iakttagelse är att det från testresultatet inte går att rangordna tillverkare, varumärke eller prisklass heller. Till synes likvärdiga modeller av samma märke, några rentav i samma prisklass, får betyg som varierar mellan testets topp och botten. Siemens KG36NA13 är testvinnare med 77 poäng, tätt följd av Siemens KG39NA93 på 72 poäng, medan Siemens KG36NX23 blir testjumbo på 38 poäng med i princip obefintlig nedkylningsförmåga. Hur sjutton skulle man kunna ana det?

Funktion är förstås grundkriterium 1: Man vill ju inte släpa hem en frys som inte kan frysa maten, eller en tvättmaskin som inte tvättar rent? Ska man tro testerna så finns det ett brett utbud av apparater som inte gör sitt jobb, så det är ju en besvärlig situation. Men när det kommer till kritan, så spelar ens personliga förutsättningar och preferenser in och då hamnar testresultaten ännu längre bort som beslutsunderlag.

* A anser att en kylfrys ska ha dubbla kompressorer (en för kylen och en för frysen), men i moderna kylfrysar hör det till undantagen.
* Jag tycker att automatisk avfrostning måste vara världens grej, och då krymper urvalet än mer.
* Om man har högt i tak så borde det väl vara fiffigt att köpa ett högre skåp?
* Med tanke på A:s sjukdomshistoria gör vi väl klokt i att ta det tystaste på marknaden. Börjar man läsa användarrecensioner så ser man att det tydligen inte finns något samband mellan angivet dB-värde och den verkliga upplevelsen, exempelvis för det här Whirlpool-skåpet.

Alternativt kan vi använda det lilla kylskåpet som vi fått ärva och köpa en begagnad frysbox på blocket.

Än värre beslutsångest har vi på tvätt- och torksidan. Helst vill vi ha fullstor tvättmaskin och en kondenstumlare, men det finns ingen plats att installera all denna maskinvara förrän vi har byggt om huset. Jag tycker att vi tills vidare ska köpa en kompakt maskin som går att klämma in i det pyttelilla badrummet. Gärna en kombinerad tvätt/tork-maskin då.

Eller så får vi ta hem tvätten till mamma.

Kommentera

Dagens vita

Momma, dämpat irriterat: ”Jädrar!”
Fyraåringen, intresserat: ”Va sa du momma? Sa du fjädjaj?”
Momma, oskyldigt: ”Ja. De små fåglarna har fjädrar…”

Kommentera

Kompostutredningen

Gårdagens surfämne var ”bygga varmkompost”. Jo, man kan ju köpa en i plast för 1.500 kr men det vill jag inte. Det jag var ute efter var kravspecifikationer, ritningar och gärna lite bilder som kunde ge inspiration.

Bland det material som jag tog hem fanns en PDF från Partille (9 sidor) som ger bra information om olika sorters kompost: trädgårdskompost, hushållskompost och maskkompost, hur man sköter dem, när jorden är klar och hur den används. Jag hittade också en föredömlig byggbeskrivning från Norrtälje (PDF 3 sidor) med lämpliga mått för olika hushåll. En ännu mer detaljerad byggbeskrivning finns i Sundsvalls kompostbroschyr. Båda dessa byggbeskrivningar gäller trä. Och så hittade jag en artikel om farbror Göstas kompost av lecablock. Jag såg också varianter med stora plastfat och mindre plasttunnor med lock.

I flera fall pratas det om ”gnagarsäkring” genom metallnät som har max 5 mm stora maskor. Säg mig, när såg ni så finmaskigt metallnät i handeln senast? Ungefär aldrig, skulle jag säga. Byggmax har insektsnät i glasfiberarmerad PVC. K-Rauta har också nät i sitt sortimentet men det framgår inte vilket material det är. I ett forum såg jag att finmaskigt metallnät kallas ”järnduk” och det sökordet gav träff på en massa konstnärer (hade jag väl aldrig tänkt på, att man kan skulptera på det viset … hmm.) Jag hittade också några grossister och tillverkare av ”metallduk” men det verkar väl liiite överkurs att ringa tillverkaren och fråga om man får köpa några meter…?

För jämförelsens skull kollade jag priser på Byggmax: Leca kostar cirka 200-275 kronor per kvm byggmaterial. Råspont med cellplast kostar cirka 100-150 kr kvm och formplywood 130 kr kvm men då tillkommer regelvirke. En stor kompost kräver säkert fyra-fem kvm material.

Jag ska rota runt lite i gömmorna för jag är rätt övertygad om att det finns användbart material där.

Min kravspecifikation ser ut så här:
* Det ska vara lätt att slänga in kompostpåsen, alltså krävs gångjärn på locket så att man kan manövrera det med en hand.
* Det ska vara lätt att gräva ur jorden, alltså krävs gångjärn/sprintar/haspar/fållor till framstycket så att det kan öppnas eller lyftas bort.
* Hellre för mycket plats än för lite, men samtidigt inte så stora fack att processen stannar. Och så behövs ju efterkompostering. Min tanke är att göra en bänk med fler fack, kanske tre eller fyra?

Jag har inte bestämt var komposten ska stå än. På vintern vill jag att den ska finnas i närheten av det område som ändå måste skottas. Men jag vill inte att den ska vara det första folk ser. På sommaren kanske den börjar lukta illa och surra av flugor om den inte sköts rätt, och då vill jag inte heller ha den för nära. Lakvatten är ju inte heller så trevligt.

Vi vet för övrigt inte var soptunnan ska stå heller. En idé om att ha den i uthuset (snöskottningsfritt!) avfärdades med att det då krävs nyckel (och det är en jättestor gammal handsmidd nyckel vi snackar om) för att kasta sopor.

Kommentera

Men orka liksom?

Så tittar jag in i min egen blogg och ser månad efter månad, inlägg efter inlägg, med hundratals detaljer om husköp och flyttbestyr som rimligen inte kan intressera någon utanför den allra innersta kretsen. Ändå är det några tappra själar här emellanåt. Stackars er. Och det värsta är att jag nog inte kan lova bättring på länge än. :-)

Kommentera

Flyttbestyr

Det finns flera anledningarna till att det är tyst här är. Dels är jobbvågen inte över än, dels har vi börjat packa och köra grejer, dels är det många småsaker att göra och fundera över. ”Ingenting är enkelt” verkar bli vår husdevis. Delvis beror det på att vi de senaste åren har hyrt en lägenhet där allt ingått, även el, och därav följer en massa inläsning inför vardagliga beslut som vi inte konfronterats med förut. Delvis beror det förstås på att vi valt att flytta till ett hus som ingen bott permanent i på 17 år och då finns det en del luckor att fylla i.

Vi måste ordna en postlåda. A envisas med att vi ska ha en veckopostlåda. Jag tycker att vi ska ha en vanlig. Det är på sin höjd några dagar om året som vi är bortresta. Dessutom har veckopostlådan ett standardiserat ”brevinkast” medan en vanlig kan ta även skrymmande brev som man annars måste hämta ut på avi. Sen var frågan var vi ska sätta den. På landet gäller ju andra regler än i stan. Jag satt i telefonkö hos Postens kundtjänst för att få reda på numret till det lokala brevbärarkontoret. Av brevbärarchefen fick jag ett rakt besked: ”Sätt upp postlådan på det samlingsställe som är närmast för dig.” Nå, det var ju i alla fall enkelt. Jag som trodde att man kanske måste sätta lådor i nummerordning och begära markägares tillstånd och… Men nu återstår fortfarande tre avgöranden. Vi har ungefär lika långt till två olika ställen. På det ena hänger farbror F:s postlåda. Åt det hållet har vi egentligen normalt inte ärende, men om vi nån gång skulle vilja ha hjälp med posthämtning, så tror jag nog att farbror F ställer upp. Det andra stället passerar vi med bilen varje gång vi åker till och från huset – men jag tar ju normalt in posten vid hundpromenaden så bilbekvämligheten känns som ett mindre tungt argument. Oavsett placering måste vi ordna ett eget fundament, och såna kan ju se ut precis hur som helst. Sen måste vi förstås avgöra vilken postlåda vi ska ha: galvaniserad eller rostfri metall, trä, plast? modern eller klassisk? och vilken färg?

Vi måste ha telefon och bredband. Vid första samtalet till Telia fick jag sitta i kö i 20 minuter. Bra jobbat ändå med tanke på att jag hade plats 98 när jag började. Men när jag kom fram så fick jag beskedet att fastigheten inte fanns i deras register och därför skulle det ta tre veckor för dem bara att få fram en offert på inkoppling av telefon, och därefter ett okänt antal veckor att utföra arbetet. Först därefter kan man beställa ADSL, som har ytterligare ett par veckors inkopplingstid. Kära nån. Kanske lika bra att strunta i fast telefoni och gå direkt på fiber? Vi vet ju att fibern ligger klar vid tomtgränsen eftersom förra ägarna pekat ut den. Jag ringde Jämtkraft och frågade vad det skulle kosta att koppla in sig. 17.500 kr exklusive grävning till huset. *svimma* För K&L kostade det drygt 5.000 kr om jag minns rätt. Månadskostnader för att få bredband, telefoni och digital-TV via fiber är inte fördelaktigare än via telejacket. Beväpnad med alla efterfrågade uppgifter (tidigare ägarens telefonnummer för 17 år sedan, den gamla postadressen till vår fastighet, nuvarande närmaste grannes namn, telefonnummer, adress och fastighetsbeteckning, ungefärligt avstånd till grannen, ungefärligt avstånd till telefonstationen) lyckades jag i alla fall beställa utredning av möjligheten till inkoppling av telefon via Telia. Nu återstår att reda ut vilken bredbandsleverantör vi ska välja (för jag förutsätter förstås att vi kommer att kunna få det. Jag har testat med grannens nummer och de kan få). Av praktiska skäl har jag decimerat urvalet till Bredbandsbolaget, Telia och Universal, och det är ändå en djungel att jämföra villkoren med lockpriser, bindningstider och modem. Telia går i alla fall helt bort. Jag väljer nog Universal om de kan leverera, vilket är oklart. Sen tar det som sagt flera veckor att få det installerat. Det lutar åt att jag får använda mobilt bredband under en period.

Vi måste ha en fastighetsförsäkring. Detta krävde ytterligare en besiktning av huset, så jag fick för femtielfte gången smita från jobbet. Vi fick bekräftat att vatteninstallationer i kök och badrum är väl utförda och fuktfria. Däremot fick vi sämre betyg för att det inte fanns brandvarnare och brandsläckare (i det tomma huset… men det ska ju monteras såklart). När jag beställde försäkringen hade jag gjort en uppskattning av ytorna för huset och de tre uthusen, men efter en diskussion med besiktningskillen mätte jag upp dem med mäthjul. Han förklarade att om huset brann ner och det stod 60 kvm boyta i försäkringsbrevet, så är det en stuga på 60 kvm som vi får i ersättning och inte det 1,5-planshus vi hade i verkligheten. För bostadshuset tog jag siffran ur mäklarbeskrivningen. När vi justerade till verkliga mått steg huset från 60 till 88 kvm boyta plus 56 kvm biyta för den halvt oinredda övervåningen. Ladugården gick från 100 till 192 kvm och logen från 60 till 135 kvm. Årskostnaden steg med en tusenlapp från 3.500 till 4.500 kr.

Vi måste ha ett elavtal. Här var det i alla fall ganska enkelt för vår del. Det lokala elbolaget är känt för att ha konkurrenskraftigt pris och när vi kollade verkade det stämma. Det vi måste bestämma är om vi vill ha rörligt eller binda för att vara säker på att inte få chockräkningar om det blir lika kallt som i vintras. Vi ska även anmäla beräknad förbrukning och den har vi klen aning om eftersom huset bara haft underhållsvärme, men gissningsvis omkring eller över 20.000 kWh. För förra ägarna blev avslutet inte lika enkelt. För ungefär fem år sedan betalade de dyrt för att dra ström till sin bakstuga på andra sidan vägen. Bakstugan har de kvar efter avstyckningen, men elkabeln går ju numera från vår mätare. Elektrikern föreslog den enkla lösningen: att lyfta ut bakstugans elkabel och sätta ett mätarskåp till under vårt. Men kraftbolaget säger att det är förbjudet att ha sitt mätarskåp på annans fastighet. Rätt sätt är att gräva upp kabeln (tvärs över hela vår gård) och gräva en ny kabel från elstationen till bakstugan samt montera ny mätare där, till en kostnad p tiotusentals kronor. Alternativet, om vi går med på det, är att bakstugan får vara kvar på vårt abonnemang och så betalar de till oss. Vi får väl se.

Vi måste ha ett sopkärl – och ta reda på var och när det ska ställas ut Egentligen behövs två, både brännbart och kompost, enligt kommunens grundregel, men man kan ansöka om att få hemkompostera. Jag skickade mejl med frågor och fick snart en trevlig handläggare i mobilen. Hon redde ut hur det förhöll sig med kärlstorlekar, hämtningsintervall, priser och annat. Vi ska få hem blanketter för komposteringsansökan. Sist vi åkte till huset stod där ett kärl för brännbart på infarten så A fick hoppa ur bilen och dra in det på gården. En egen soptunna, det känns vuxet.

Vi måste packa ännu mer. Hittills har vi köpt 90 flyttkartonger, utöver de 10 flyttkartonger och cirka 10 banankartonger som vi hade på vinden. Mamma har varit här ett par dagar och packat kartonger medan jag jobbat. Vi har kört tre fulla släpvagnslass. Än är det inte färdigpackat. Och vi har inte börjat flytta några möbler än. På vinden och i klädkammaren finns en hel del som borde rensas ut, men sådana beslut kräver också tid och tankeenergi.

Vi måste ta upp fler luckor. Ju mer jag funderar på det, desto mer övertygad blir jag om att vi ska såga hål i golvet i de återstående tre hörnen av huset och gräva ut åtminstone en krypbar ”ränna” i varje sektion av grunden. Hur ska vi annars kunna inspektera hela grunden eller vara säkra på att få isolering och ventilationsrör på plats på rätt sätt? Ja, genom att ta upp golven förstås, men det känns ju som ett ännu större och framför allt dyrare projekt.

Vi måste täta skorstenen. Efter att ha läst på ordentligt om olika insatsrör, utfyllnader, kondensproblem, syrebehov, murstockens funktion som värmemagasin, glidgjutning, fördelar, nackdelar och kostnader insåg jag att vi förmodligen kunde glidgjuta skorstenen själva och bespara oss en kostnad på kanske 15.000-20.000 kr. Tekniken kräver noggrannhet, men man behöver inget särskilt tillstånd eftersom resultatet testas av sotaren: är det tätt så är det. Glad i hågen klättrade jag upp på taket för att mäta upp vilken storlek vi behövde på redskapen, och tittade ner i skorstenen. Där inne såg det inte alls ut som alla bilder jag sett från framgångsrika gör-det-självare och proffs. Jag spejade länge och oförstående ner i det oväntat rymliga, sotsvarta hålet. Sedan började jag förstå innebörden av kommentaren i sotarens besiktningsprotokoll: ”Spis, kamin och imkanal anslutna på samma kanal från andra bjälklaget.” För att komma åt kanalerna uppifrån måste vi nog ta hål i murstocken i rummet på andra våningen. Sotningsluckan för vedspisen sitter i en gammal platsbyggd garderob i kammaren. Luckan är bara en decimeter i fyrkant vilket troligen gör det omöjligt att få in glidgjutningstussen. Alltså måste vi göra hålet större. Hur fiffigt det är att ta ut sot i en garderob kan man också fundera över. Dessutom skärmar förmodligen garderoben av strålningsvärme från murstocken. Det lutar åt att vi river bort garderoberna.

”Åååh, vad allt ska vara besvärligt!” sa A, och den känslan kan jag dela vissa dagar. Men framöver räknar jag med betydligt större utmaningar än postlådor, sopkärl och försäkringsbesiktning, så vi borde inte klaga.

Kommentarer (2)



































eXTReMe Tracker