kajo.info.se

Kan någon vänlig människa förklara de väsentliga skillnaderna mellan ”tunika” och ”klänning”?

Scoobs vill gärna hjälpa till. Här sorterar vi korta och långa farmarskruvar till takplåten, och förser dem med brickor som vi noggrant plockat från takplåtarna. Vi fick all farmarskruv och ankarskruv till garagelängan hoprörda i en stor plastkasse.

Jag hade glömt kameran hemma så A fick hala fram sin gamla mobiltelefon, som är nästan lika usel som min.

I går hängde A och jag upp panelstycken ovanför portöppningarna. Vid dylika manövrar behövs en stor arbetsbänk att mellanlagra stycket på, två höga trappstegar för lyftet, och en lång takstege för att komma åt att skarva översta regeln på översidan. Tur att det finns resurser att låna. :-)

Vi funderade lite på hur besvärligt det skulle bli med sista stycket, eftersom huset numera är ett par centimeter längre och stycket alltså skulle vara för kort. Man kan ju inte gärna hänga det i tomma intet. Sådan tur hade vi att den lilla väggbiten till vänster var tillräckligt bred att lägga upp det på. Nu blir det genast mycket enklare att dölja att huset numera är ett par centimeter längre.

Mamma sysselsatte sig under tiden med att bära bort en massa sten. Risken fanns annars att stenarna skulle hamna i snöslungan i vinter och i så fall skulle den gå sönder.

I dag hjälptes mamma och jag åt att lyfta upp sex meter långa takplåtar. A stod uppe på taket och skruvade allt vad maskinen orkade. Tre batterier körde vi slut på. Tur att han fick två nya i fredags!

Till nästa helg måste vi skaffa en plåt att skarva mellan takplåt och gavelplåt, annars finns risk att det kan bli läckage. Vi måste också bestämma vilka av de sju öppningarna som ska sättas igen och vilka som ska få portar. Och räkna ut hur mycket baspanel, råspont och glespanel som behövs. Det blir Byggmax på fredag igen.

En massa småfix återstår också. Det ska sättas mer fransk skruv i syllbräderna, fler plåtvinklar i stommen, fästas lös panel, bytas några panelbräder, skarvas i hål, skjutas fast lös vindpapp och sättas upp knut- och täckbrädor över alla skarvar. Dessutom ska vi förstås sätta täckplåt på gavlar och framkant, rikta hängrännorna som blivit buckliga och skeva i transporten, rikta rännkrokarna som blivit ännu krokigare samt montera stuprör.

Men i kväll firade vi först med fläskfilé och potatisgratäng, och sedan med hemlagad äppelpaj och vaniljsås som A:s mams hade skickat. Taket är lagt, nu kan det få snöa om det nödvändigtvis måste. Fast egentligen helst inte förrän nästa helg, när vi förhoppningsvis hunnit täcka större delen av framsidan också.

För ett par dagar sedan kollade jag utbudet på skruvdragare. Att det ska vara så svårt! Min gamla som jag haft i några decennier minns jag inte hur jag kom över. Möjligen fick jag den i present av pappa. Det var en för sin tid normalstor, normalklumpig, normalsvag borrskruvdragare med ett batteri som ständigt var urladdat när man skulle använda den.

Nu vill jag ha en ultralätt, kompakt, superstark borrskruvdragare med lång batteritid, låg självurladdning och lågt pris. Det är minst två kriterier för mycket för att ekvationen ska gå ihop.

Det finns skruvdragare, och så finns det borrskruvdragare. Det finns kompakta på cirka 1 kilo, och normalstora på omkring 2-3 kilo. Det finns de som drivs med 10,8 V, 12 V, 14,4 V och i några fall 18 V (men inte inom min budget). Vissa har metallhydridbatterier, andra har litiumjon. Några levereras utan batteri, de flesta med ett batteri och ett fåtal med två batterier.

Vissa har två växlar, några har automatväxel. Vanlig motorprestanda verkar vara kring 500 varv per minut i lågväxel, och om det finns, så ligger högväxeln på max 2000 rpm. Moment finns det alltid i flera steg, från ungefär 7 till 24 plus borrläget. Newtonmeter från 3 till 30, om man inte köper en för betongväggar som når upp till 100 Nm.

Det finns röda, gröna, blå, gula, grå och svarta.

Prisgrupper: 200, 500, 700, 900-1000, 1200, 1500, 1700, 2500, 3000 kr.

… och då har jag bara kollat i tre kataloger.

Hur sjutton sorterar man ut den bästa kompromissen?

Jag tror inte att jag behöver borra särskilt ofta med den, jag har ju en borrmaskin med sladd, men OM, så vore det ju bra med en högväxel så att borrandet inte urartar till ”göra glöd med träpinne”. Eller har egentligen valet av borrstål större betydelse än maskin?

Jag tror inte att jag behöver två batterier, men lider hårt av ”bra att ha”-åkomman. Klart, man kan ju köpa till ett extra.

Jag vill ju helst ha en kompakt, men orkar den lägga takplåt en hel dag? Eller trall? Eller dra ankarskruv? Vågar man lita på angivna Nm? Och hur mycket suger det ur batteriet? Vad blir den praktiska skillnaden mellan 10,8 V och 14,4 V?

Jag skulle verkligen inte göra en djup grop runt det här, jag skulle bara köpa en som verkade tillräckligt bra. Men man vill ju ändå veta att man valt rätt… ;-)

Det slokar utanför fönstret. Balkonglådorna ska tömmas.

Jag måste dammsuga. Och skura golv.

Mattan i hallen har antagit en icke tidigare känd färg.

Duschkabinen borde man ge sig på. Och Kaspers grus är spritt runt hela badrumsgolvet.

Jag måste diska. Plastlådeberget tornar upp sig på köksbänken.

Jag måste rensa i garderoben. Allt ligger huller om buller. Hälften borde slängas, en tredjedel borde lagas och en tredjedel (det som jag använder mest) är i tvätten. Eh, hur blev det där nu då..?

Jag måste avlusa växterna i vardagsrummet. Den stora hibiskusen är snart död.

… men först jobbade jag ända till kvällen och sen gick jag en låååång promenad med Scoobs i mörkret, och nu vill jag inget annat än att lägga mig i soffan.

I morgon måste jag shoppa förnödenheter och i helgen ska vi bygga, igen. Och nästa helg, och helgen därpå.

Så när ska jag städa?

[Tänkvärd underhållning/reklam från Volkswagen] Rolighetsteorin.se är tillägnad tanken att något så enkelt som glädje är det absolut lättaste sättet att få människor att ändra på sig.

Nedanstående filmer är alltså möjliga svar på två samhällsfrågor: Hur får man folk att frivilligt motionera? Och hur får man dem att lägga skräpet i soptunnan istället för på marken? Chans att vinna 25.000 kr för den som har fler konstruktiva och roliga idéer.

(Tack Katarina för tipset via Facebook :-)

Det var vinter när vi kom till garaget i lördags. Jag kände mig väldigt förutseende som efter avslutat värv förra helgen hade packat in arbetsbänken i presenning så att vi slapp stå på den hala, skrovliga isbarken som bildats på allt annat trä.

Utsikt över det blivande taket. Vi köpte mer takreglar och skarvplåtar från Byggmax. Spikplåt kan köpas styckevis eller i kartong om 25. Kartongen är stor som ett mjölkpaket och väger 11,2 kilo… Det går inte att ha två sådana i kundkorgen samtidigt för då bågnar handtaget.

I en perfekt värld vore alla takbjälkar på exakt samma nivå och alla takreglar fullständigt raka. I vårt projekt får man ibland övertala reglarna att mötas, både i bredd- och höjdledd. Då är det bra med två tvingar och vid särskilt svåra fall en plankstump. Dessutom ska man ha med sig skruv, skruvdragare, spikplåtar och gärna en hammare, ifall man behöver knacka bort isbark, rikta en plåtvinkel eller hittar nån gammal spik som bör åtgärdas. Många turer upp och nerför stegen blev det innan jag kom på att surra fast en gammal cykelkorg där uppe. Jag är ofantligt nöjd med uppfinningen! Sedan hade det inte gjort något om vi kommit ihåg att ta med enhandstvingarna istället för de gamla tvåhandsskruvtvingarna.

När det återstod bara ett par reglar tog batteriet i skruvdragaren slut igen. Då bestämde vi att arbetspasset var klart. Nästa gång ska vi montera panelblocken ovanför varje portöppning, och därefter ska takplåten upp. Jag måste köpa en ny skruvdragare för min har dött, och A behöver nya batterier till sin. Och så behöver vi bits/hylsor för farmarskruv till takplåten.

På tal om sådant som man behöver, så ligger bra arbetskläder högt på listan. Blöta skor och handskar, snickarbyxor av kallt syntetmaterial och för tunn skaljacka är inte bra för inspirationen. Under veckan införskaffades snickarbyxor i bomull, en vinterarbetsjacka samt handskar med grantex (billigare kopia av gore-tex).

Handskarna var svårast. Jag var övertygad om att vi skulle hitta några lämpliga på Jula. Kriterierna var fodrade, vattentäta och bekväma. Jag provade säkert 30 par handskar av olika sorter. Antingen var de vattentäta men inte varma, eller fodrade men inte vattentäta. Och alla var dåligt sydda. I vissa gick det inte få in tummen eller lillfingret, andra hade knöliga sömmar som skavde. Jag var mycket frustrerad.

Sedan åkte vi till Byggmax och hittade precis det vi sökte för 30 kronor paret. Men de finns bara i one size (storlek 11) och ska utgå ur sortimentet, så vill du ha ett eget par gäller det att handla snabbt. De är mjuka och sköna, hyfsat varma och vattentäta utan att man blir svettig. Fiffigt att det är så mycket reflexband på dem också. Men när de är torra har man überbra klistergrepp, och när de blir blöta är de hala. Värst för mig eftersom handskarna är för stora. Lite läskigt när man bär tunga, frostiga träbalkar.

[Aftonbladet – om att frivilligt återupptäcka 1800-talet] Cheap Mondays grundare Örjan Andersson hade smutsiga jeans på sig varje dag. Till slut var han tvungen att uppsöka läkare för bölderna de gav honom i rumpan. Smuts hade tagit sig in under huden.

… och en kedjemejlhistoria:
På ett sjukhus, i ett väntrum, sitter de anhöriga till en mycket sjuk person. Läkaren kommer in, mycket trött och säger: ”Jag är ledsen. Jag har dåliga nyheter. Det enda hoppet för er släkting är en hjärntransplantation. Det är väldigt riskfyllt MEN det är det enda hoppet. Ni får själva betala för hjärnan.”
Efter en lång tystnad frågade någon: ”Okej, hur mycket kostar en hjärna?”
Läkaren svarade: ”5.000 kr för en manlig hjärna och 200 kr för en kvinnlig.”
Männen i rummet försökte hålla sig för skratt och att undvika ögonkontakt med kvinnorna. En av männen frågade med ett något triumferande uttryck i ansiktet: ”Varför kostar den manliga hjärnan så mycket mer?”
Läkaren log åt frågan och svarade: ”Det är standardprissättning. Vi måste sänka priset på kvinnliga hjärnor eftersom de ju faktiskt är använda.”

Jag ska införa en ny kategori i min blogg. Jag har ju trams där jag samlar mina egna tramserier, men var och varannan dag upptäcker jag rätt tramsiga saker i den stora världen utanför mitt liv. Jag har bestämt mig för att de förtjänar att listas.

Men vad ska jag kalla det?  Förslag mottages. Jag kallar det tills vidare sladder, i vilket blandade snuttar, hörsägen, villfarelser, besynnerligheter och annat kommer att bjudas.

Här är senaste dagarnas skörd:

[Barometern, ett vardagsmysterium] Mitt bland läskbackarna på Maxi ligger en konstprofessor och sover i en säng.

[Expressen, på temat mäklarförbiseenden] Den lilla stugan beskrevs som avsides och idyllisk. I verkligheten ligger den precis intill två stora kärnkraftverk.

[Youtube, minidokumentär] Bäbispandor behöver också nysa ibland.

[Norrbottens-Kuriren, avdelningen vandringssägner] Ett samhälle i norra Sverige med 25.000 enbart kvinnliga invånare, där många av dem är lesbiska skogshuggare.

Jag har bestämt mig för att köpa en spikpistol, lagom för att skjuta in tre tum i ytterpanel. Första bästa på Jula skulle säkert vara tillräckligt bra. Men så upptäckte jag att man kunde välja mellan 21 och 34 graders vinkel på magasinet. Varför då..?

Jag messade frågan till två personer som jag trodde visste. Ingen av dem kom med någon tillfredsställande förklaring, och därmed var det kört. Stora spikpistolsutredningen startade. Kvällen försvann i ett nafs. Jag är ju sån att jag inte kan stanna halvvägs utan måste gå till botten med allt. Nu vet jag det mesta som är värt att veta om tryckluftsdrivna spikpistoler – utom hur det är att faktiskt använda en. Den insikten lär dröja ytterligare några veckor.