kajo.info.se

Trädgårdssäsongen inleddes uselt. Sorkar hade bott i jordkällaren och ringbarkat ett 50-tal syrenplantor och smårönnar, ätit upp 140 liljelökar, 50 balkansippor och diverse perennplantor. Dessutom hade källaren varit för varm så de tulpaner som sorken inte hade ätit upp spratt ur krukorna mitt i vintern. De långa, vita sparrisstjälkarna tål ingenting. Att bära upp tunga krukor ur källaren är aldrig särskilt kul men att bära upp förstörda planteringar är värre.

Vi ordnade trädgårdsdag på biblioteket för andra året. Bra utställare men få besökare, igen. Nu lägger jag ner det.

A är hårt drillad i att man måste vårkratta men gillar inte blåsor och träningsvärk, så han uppfann en krattarat. Efter ett antal varianter gick han och hämtade en manuell räfsa istället.

På tal om vårstädning. Fårrden fick en välbehövlig storstädning både invändigt och utvändigt, och jag tillverkade ett nytt lock till reservhjulsbaljan istället för det gamla som gått sönder. Den makeovern tog en hel helg.

Lördag 9 maj bjöd vi ut mammorna på middag, utan att nämna att vi först skulle uträtta ett litet juridiskt ärende med deras hjälp. ”Finns det en restaurang i Rådhuset? Den har jag inte hört talas om?” sa S förvånat.  Med papperen i ordning blev det en god middag på Loftet, så småningom. Då uppdagades att en viss liten mommafågel redan viskat i mammas öra, vilket intygades med lyckönskningar i ett kuvert.

Så skåda nu ett monument över obetänksamheten. A dängde ner framkanten på krubban i fjöset med slägga. Han gjorde till och med tummen upp när det var klart. Well. Det utlyste ett ljudöverkänslighetsskov (hyperacusi) som envetet skulle hänga kvar i flera månader…

… och betongbilning blev mitt jobb.  Det här med plastglasögon och pappersoverall funkar ju inte i verkligheten när man kör bilningsmaskin. Öronproppar, kåpor och skogshuggarhjälm med metallvisir samt riktigt tjocka läderhandskar är vad man behöver.

Och jag bilade

och bilade

och bilade.