Arkiv bistånd

Alla kan bli mördare – och/eller omvändas?

”Alla kan bli mördare” är en tanke eller insikt som jag haft länge.

Under vissa sällsynta omständigheter kan det gå från ena dagen till den andra, exempelvis som en reaktion i ett utsatt läge.

Oftare är det nog följden av en lång tillvänjning eller inskolningsprocess som inte har till syfte att göra någon till mördare, men icke desto mindre får det utfallet. Jag tänker på hot, våld, kriminalitet, missbruk och religionskapning (i brist på bättre ord). Morbror N skulle med all rätt protestera om han såg att jag anklagade religionen för att utbilda mördare, men faktum kvarstår att många terrororganisationer använder religiöst material för att motivera och försvara sina handlingar.

Hur en sådan inskolningsprocess (hjärntvätt) kan gå till är väl beskrivet i SvD-artikeln ”I Amirs värld är halshuggningar vackra” skriven av barndomsvännen Jakob.

I början var pojkarna lika, men i tonåren skiljdes deras vägar. Amir hamnade i ett destruktivt gäng, hoppade av skolan, misslyckades med en dröm, blev besviken och osams och förlorade eller gjorde sig av med personer som kunnat ge perspektiv. Jakob flyttades till en privatskola och matades med helt andra sanningar. Femton år senare gapar en avgrund mellan dem.

Alla som råkar känna sig utanför är inte dömda att bli mördare. Grejen är nu att det funnits många, många tillfällen längs vägen att utmana och bryta processen som i Amirs fall blev mer och mer fokuserad på en enda sak. Innan han blev en mördare som får en kick av att skjuta oliktänkare och skända deras lik.

Det är inte bara militanta islamister som rekryterar anhängare på det viset; fångar upp sökande, ensamma människor som har ett stort inre hål, och erbjuder dem något att fylla hålet med. Knarklangare, gerillagrupper och hallickar gör samma sak.

Hjärntvätt kan förekomma också i andra typer av auktoritetsstyrd uppfostran, exempelvis de asiatiska underbarnen som drillas i estetiska ämnen från spädbarnsåldern. Alla vet ju att det ger bäst resultat att börja tidigt. ”Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.”

Oavsett vilket tankegods vi människor tagit del av fortsätter vi därefter ofta omedvetet längs den utpekade vägen, söker och tar till oss fler pusselbitar som stärker den bild vi har, och undviker eller bortförklarar det som motsäger den. Tills någon utmanar oss. Denna utmanare kan vara en vän, lärare, genusforskare, hjälparbetare, föreläsare eller författare.

Om och när vi blir medvetna om påverkan som en metod och ett verktyg kan vi ta steget ut från oss själva, börja iaktta och tänka kritiskt själva.

Min husfilosof Bertil Martinson har uttryckt det så himla bra. ”Av vem har du fått det du tar för givet?”

Därför är jag inte fullt så tvärsäker som Jakob i SvD-artikeln när han säger att ”vi blir aldrig vänner igen”.Som journalist kan jag uppskatta hantverket, det är en snygg avslutningsfras som knyter ihop berättelsen, men som wannabe-psykolog ser jag ytterligare en utestängningsmarkör, en mur mellan ”den gode” och ”den onde”.

Dörr efter dörr har redan stängts runt denne Amir, men han lever och andas fortfarande. Varje dag skulle han därmed åtminstone teoretiskt kunna göra ett nytt val, att fortsätta mörda folk eller att försöka göra upp med sitt förflutna. Precis som gerilla- och sektmedlemmar kan avkodas och rehabiliteras, så tror jag att Amir kan det, om någon som han respekterar utmanar honom. Denna någon skulle kunna vara Jakob, eller en person som precis som Amir ser de orättvisor som muslimer utsätts för men har hittat ett konstruktivt sätt att arbeta mot det. Jag håller det inte för troligt, eftersom vi alla är vanemänniskor, men jag är ändå beredd att hålla det öppet. Det har hänt och det skulle kunna hända igen.

Kommentera

Skatmatning med betänkligheter

Uppdaterat. En timme efter att jag publicerade detta lade DN ut en artikel om att smittat danskt fläskkött hittats i svenska butiker.

20141112-224637.jpg

Det är många år sedan jag slutade köpa danskt griskött; det har inte hänt sedan jag såg en bild av suggfixering. På senare år har det tillkommit ytterligare ett starkt skäl att avstå. Det stavas MRSA. Antibiotikaresistenta stafylokocker.

88 procent av danska grisar är redan smittade, och jag förutspår att resten blir det inom kort. ”Rätt slaktat ska inte bakterierna kunna följa med till konsument” hette det. Ändå innehöll nu nyligen vart femte köttpaket (21 av 100 stickprover) från danska mataffärer MRSA-bakterier.

”De kan inte smitta via maten” säger experter. Men danska grisbönder och deras personal räknas som högriskgrupp i sjukvården och minst fyra personer har dött. Jag läste om en man som smittats och nu inte kan arbeta alls, på grund av hudproblem och risken att smitta andra.

A har inte läsglasögon med sig när han handlar och blev inte varse att detta är danskt kött förrän jag läste högt för honom.

Risken är kanske inte så stor att just det här paketet är smittat. Men det är ändå med betänkligheter som jag ger det till skatan, och jag tvättade händerna noga med tvål och vatten efteråt. Det gör jag för övrigt alltid efter att jag har matat fåglarna. Mögel och salmonella är inte heller så mysiga grejer att få med sig hem.

Kommentera

Design som ger utveckling

Det började med en lärare, Stephen Schock vid College for Creative Studies i Michigan, som såg att samhället behövde fler problemlösare, och utlyste en kurs: ”Designa för att fylla ett behov”.

En av studenterna, Veronika Scott, fokuserade snabbt på hemlösa och kom upp med idén om en jacka som kan användas som sovsäck eftersom hon såg att många hellre sov utomhus än i de härbärgen som erbjöds. Veronika var inte så duktig på att sy men lät inte det hindra sig. Första prototypen tog henne 80 timmar att färdigställa. Den vägde 10 kilo och referensgruppen tyckte att den såg ut ”som en liksäck”. Ah well, skam den som ger sig.

Ett antal prototyper senare kom vändpunkten, när en hemlös kvinna skrek: ”Vi behöver inte jackor, vi behöver jobb!”

Veronika fick industrisymaskiner, material och kunskap av ett företag som tillverkar arbetskläder, och plats hos ett lokalt härbärge, och startade produktion i liten skala.

Med hjälp av många sponsorer har verksamheten utvecklats till ett icke vinstdrivande företag, The Empowerment Plan, där hemlösa mammor lärs upp till sömmerskor och försörjer sina familjer genom att sy jackor till behövande. Detroit har över 20.000 hemlösa. Röda korset har också visat intresse för Veronicas uppfinning som en möjlighet att hålla flyktingar varma, och en annan idé är att sälja jackor till friluftsfolk enligt ”köp en, ge bort en”-modellen.

Läs en artikel om designuppdraget här.

Veronika berättar om företaget.

GM, General Motors, donerade isoleringsmaterial till 400 jackor. Många andra företag har också bidragit med material och kunskap, och Veronika har mottagit många priser och utmärkelser.


Två sömmerskor berättar om jobbet. Demetria säger: ”Jag är så tacksam för att min chef trodde på mig när jag knappt gjorde det själv.”

CNN utnämnde Veronika Scott som en av 10 visionära kvinnor. Veronika säger: ”Jag trodde inte att jag var rätt person. Men jag insåg att jag var det, eftersom ingen annan skulle göra det.”

Länk till ”The Empowerment Plan”

Kommentera

PK, javisst

Min förra tandläkare sa att jag är den mest politiskt korrekta person han känner. Med tanke på hur många personer han småpratade med varje dag så antar jag att han hade en del att jämföra med. Han sa det inte på ett elakt sätt. Mer konstaterande. Kanske rentav som etiketten var tänkt, istället för det skällsord det blivit. Läs om betydelsen hos wiki. Om man är ”PK” i dag så vågar man inte stå för sin åsikt utan ”rättar sig ängsligt efter rådande ideal”. Well.

Jag har dragit PK:andet ännu längre. I min värld handlar korrekt politik om orsak och verkan i så många sammanhang. Jag konstaterar ständigt att folk inte gjort kopplingen mellan sina egna handlingar och hur samhället ser ut:

– Om du helst köper billig importerad mat så innebär det att lokala jordbruk och lokala jobb försvinner, och det är dessutom stor risk att djuren du äter har levt ett plågsamt liv. Sen kan du demonstrera på 1 maj för fler jobb och kräva minskat djurplågeri i Danmark via Facebook så mycket du vill, men faktum kvarstår, det är pengar i handling som räknas.

– Om du helst handlar på storbutiken så stängs den lilla lokala butiken på grund av dålig efterfrågan. Sen kan du skriva på protestlistor mot nedläggningen, men det är pengar i handling som räknas.

– Om du kör dieselbil för att det är billigt så utvecklas inte fossilfria bränslen. Sen kan du hålla en tyst minut för markskövling, klimathot och isbjörnar – men det är pengar i handling som räknas.

– Om du köper billiga kläder av dålig kvalitet framställda av barnarbetare så får du snart kasta och köpa nytt och bidra till ännu mera kemikalieutsläpp och transporter. Sen kan du skriva på protestlistor mot barnarbete och kemikalieutsläpp och gå med i Naturskyddsföreningen, men det är fortfarande pengar i handling som räknas.

Det är pengarna som styr. Vad vill du gynna, med dina pengar och dina inköp?

Kommentera

Bra tips mot våld

Bra artikel i australiensiska föräldraguiden ”Child”, i två delar om bakgrunden till våldsdåd, och vad andra kan göra. Anita Brorsson och Ulla Granqvist gjorde en bra serie i ÖP för många år sedan och den bestående insikten för mig då var att ”kan du tänka tanken, så kommer du att prata om det, och när tillfälle ges, göra det”.

Alltså, gå in och bryt alla slags destruktiva mönster* redan i snackstadiet.

Bra tips också med en sådan kampanj som nämns i artikeln: ”Min styrka är inte till för att skada”. Läs artikeln på www.webchild.com.au/read/viewpoints/boys-men-and-violence

* Med ”alla slags destruktiva mönster” menar jag också när folk ger uttryck för orättvist negativa tankar om sig själv, självskadebeteende, självmordstankar… När mina vänner rackar ner på sig själva säger jag skämtsamt: ”hördu, jag tycker inte om att du pratar illa om min kompis!”. Helt enkelt för att jag vet att negativa affirmationer fungerar precis lika bra som positiva. Säger du tillräckligt många gånger att du är ingenting värd, så är risken stor att du börjar tro på det. Rikta krafterna åt rätt håll.

Kommentera

En entreprenörshistoria


Klippet ovan är en föreläsning på 12 minuter. Gå till YouTube om du inte ser engelsk text, då kan du slå på textning via knapp i nederkant.

BBC har publicerat en fantastisk berättelse om Arunachalam Muruganantham, som skämtsamt blivit känd för att han är den första mannen som burit mensbindor… Läs artikeln här.

Arunachalam blev förfärad när han upptäckte att hans nyblivna fru Shanti använde trasor som mensskydd, så dåliga trasor att han inte ens skulle ha putsat sin moped med dem. När han förstod att mensskydd var för dyra (och att kvinnor blir sjuka och barnlösa på grund av dålig hygien) bestämde han sig för att utveckla en maskin som kunde göra billiga mensskydd.

Det var början till en resa där omgivningen och även hans närmaste tappade tron på honom, men han kämpade vidare och fick till slut sitt genombrott. Varje innovatör kan hitta inspiration i hans exempel. I dag har han målet att skapa en miljon nya jobb för kvinnor på landsbygden. Ett fantastiskt socialt entreprenörskap som ger nya spinoff-effekter: flickor kan slutföra sin utbildning när de slipper ”menskarantän” och andra flickor kan få börja skolan tack vare att deras mödrar nu har ett jobb.

Arunachalam Muruganantham använder sin uppfinning för empowerment, att stärka kvinnorna. På bruten engelska säger han att han inte behöver en tandborste av guld eller ett extra sovrum; han vill göra skillnad i samhället.

Via menstrualman.com kan man se en dokumentär om hans arbete.

Kommentera

Smarta Solvatten får pris

Petra Wadström vann Polhemspriset 2013 för sin uppfinning Solvatten som ger rent dricksvatten och räddar både människoliv och träd. Priset är på 250 000 kronor.

Solvattens hemsida visar hur tekniken fungerar.

Via Svenska Kyrkan kan man skänka valfri summa för att stötta utdelningen av Solvatten på Haiti. En dunk kostar 1300 kronor och håller i 7 år.

Kommentera

Inlärning och struktur frigör goda krafter

Anledningen till att jag så engagerad i inlärning är att vi i vår släkt har dyslexi, alkoholism, autism, asperger, Tourettes, ADHD, ADD, bipolärt syndrom, OCD samt varenda bokstavskombination och psykiatrisk diagnos som finns. Vi är ändå som kollektiv högpresterande, kreativa och högutbildade därför att vi har hittat rutiner, kost och stödfunktioner som fungerar.

Allt det uppräknade är symtom på svårigheter med signalsubstansen dopamin i hjärnan. (Läs mer om dopamin hos wiki.) Den slutsatsen har inte läkarna riktigt hunnit till än. Konsekvenserna kan hanteras genom struktur, men det har inte skolan och samhället kunskap om än. Myntets framsida och den gemensamma nämnaren för dessa diagnoser är hög kreativitet, som samhället kan få ut mer av med rätt stöd.

”Ta vara på kraften” är därför min paroll för framtiden. ;-)

Här är tre tips till den som vill arbeta strategiskt för detta:

1) Bra artikel i Modern Psykologi om vad som händer när barn (pojkar) inte får tidig hjälp med lästräning
http://modernpsykologi.wordpress.com/2013/02/15/vad-var-det-jag-sa-martin-ingvar-om-den-svenska-skolkrisen/

2) Lästräning för blöjbarn är en beprövad teknik, 2-åringar kan läsa.
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/sma-barn-kan-borja-trana-tidigt
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/blojbarn-lar-sig-lasa_194523.svd
http://www.lardinbabylasa.se/hurgorjag.html
8 experter om bästa metoden att lära barn läsa: http://www.ur.se/Produkter/158702-Barn-av-sitt-sprak/Laskriget/Basta-metoden

3) I pressmeddelandet nedan nämns en ny bok om vad som indirekt händer med inlärningsförmåga när skolmiljön inte är trygg.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172234776

Torsdagen den 21 februari genomförs seminariet ”Ta din unge och spring – om barns utsatthet i skolan”. Som enda kommunalråd i Sverige deltar Centerpartiets kommunalråd Christian Ottosson för att diskutera Trygghet i skolan.

– Brottsofferveckan riktar ljuset på en rad angelägna trygghetsfrågor i Sverige. Trygghet i skolan är ett aktuellt område. Vi pratar ofta om elevernas skolresultat, men mer sällan om den trygghet som är själva jordmånen för detta, säger Christian Ottosson.

Under torsdagen diskuterar journalisten Matilda Rangborg om sitt arbete med boken Ta din unge och spring – om barn som utsätts för brott i skolan. Efter seminariet tar en paneldiskussion vid.

– Matildas bok visar på konsekvenserna av att elever kränks i skolan. Det är helt oacceptabelt. Hennes seminarium ger oss tillfälle att över myndighetsgränserna prata om barns trygghet i skolan. Vid paneldiskussionen kommer jag att berätta hur vi utvecklar arbetet mot kränkningar i skolan i Huddinge, säger Christian Ottosson.

Läs hela pressmeddelandet eller köp boken.

Kommentera

Bollplank, reflektion och naturlighet

Jag har för tillfället det hedersamma uppdraget att vara bollplank åt personer som är viktiga för mig. Eller bollplank… I det ena fallet är jag ”ledstång med broms- och gasfunktion”. I det andra fallet är jag kanske en ”idé-och-fakta-automat”: stoppa in ett nyckelord så trillar det ut en föreläsning.

Att vara bollplank ger många tillfällen till reflektion för mig själv.

När jag är bollplank försöker jag så långt det går att förklara varför jag tycker si eller så. I vissa fall är det inte fråga om tyckande: att kommunen kan ha en detaljplan för ett visst bostadsområde är till exempel inget som jag hittat på. Men i andra fall, när det handlar om värderingar, eller när det finns många olika sätt att tolka information och många olika sätt att hantera en situation, då försöker jag vara tydlig med grunden för mitt ställningstagande. På så vis hoppas jag att den andra parten enklare kan avgöra om det är relevant för henne/honom.

I den processen lyser jag med ficklampa in i mina egna undermedvetna gömmor och kollar vad som finns där, vad som styr mina beslut utan att jag är fullt medveten om det. Jag har en aning, men först när jag ska förklara dem för någon annan sätter jag ord på dem.

Säg alltså hej till två av mina nyåterupptäckta rättesnören:

”Det som inte finns kan inte gå sönder.” En gång sagt av en elbilstillverkare i Oslo apropå vanligt förekommande, dyra bilreparationer som växellådor, bränsleinsprutningssystem, AC och andra saker – som elbilar saknar. Jag har anammat det i livet i stort. Skaffa inte sånt som du inte behöver, och välj inte krångligare lösningar än nödvändigt.

”Enklast är att jobba med naturen, inte emot den. Naturen vinner ändå alltid till sist.” Jag kan inte påminna mig att någon sagt det här till mig, men jag talar utifrån erfarenhet. Ta en titt på Jan Jörnmarks ”Övergivna platser” för att se vilka krafter du kämpar mot.

Se på en äng; efter tio år i träda växer det halvmeterhöga granar där. Eller titta på en gammal asfaltväg; tio år efter att ägaren slutat hävda den har maskrosor och tussilago brutit igenom överallt. Kolla på grönsaker i kylskåpet: kyla, mörker och reglerad fuktighet hindrar dem under en period från att mogna och brytas ner, kort sagt, bromsar det naturliga kretsloppet. Se på trädgården: vatten, ljus, värme och näring i rätt proportioner gör att växterna fullbordar sina kretslopp. Se på elden: den brinner så länge det finns värme, bränsle och syre, men ta bort en av förutsättningarna så slocknar den. Se på vatten: det ligger i dess natur att vandra.

Jag pratar också utifrån min egen kropp; den är en del av naturen. Det finns saker som min kropp tål under vissa förutsättningar, och annat som den absolut inte tål. Utsätter jag min kropp för saker som den inte tål, eller under för långt tid, så går den sönder.

Svårt men på samma gång enkelt. Ta reda på hur naturen fungerar så blir hela livet enklare. Rätta in dig efter naturliga flöden. Ta bort eller lägg till för att uppnå dina syften. Förstärk och vårda det goda, och överge det dåliga.

Kommentera

Sex steg till ett mer njutbart liv

Den här noteringen är en liten kom-i-håg-lapp till mig själv att då och då  repetera de sex stegen till en mer tillbakalutad attityd.  Meningen med livet är så enkel som att leva det, och försöka göra det till en så trivsam upplevelse som man kan för sig själv och för andra.

Kommentera



































eXTReMe Tracker