Bollplank, reflektion och naturlighet

Jag har för tillfället det hedersamma uppdraget att vara bollplank åt personer som är viktiga för mig. Eller bollplank… I det ena fallet är jag ”ledstång med broms- och gasfunktion”. I det andra fallet är jag kanske en ”idé-och-fakta-automat”: stoppa in ett nyckelord så trillar det ut en föreläsning.

Att vara bollplank ger många tillfällen till reflektion för mig själv.

När jag är bollplank försöker jag så långt det går att förklara varför jag tycker si eller så. I vissa fall är det inte fråga om tyckande: att kommunen kan ha en detaljplan för ett visst bostadsområde är till exempel inget som jag hittat på. Men i andra fall, när det handlar om värderingar, eller när det finns många olika sätt att tolka information och många olika sätt att hantera en situation, då försöker jag vara tydlig med grunden för mitt ställningstagande. På så vis hoppas jag att den andra parten enklare kan avgöra om det är relevant för henne/honom.

I den processen lyser jag med ficklampa in i mina egna undermedvetna gömmor och kollar vad som finns där, vad som styr mina beslut utan att jag är fullt medveten om det. Jag har en aning, men först när jag ska förklara dem för någon annan sätter jag ord på dem.

Säg alltså hej till två av mina nyåterupptäckta rättesnören:

”Det som inte finns kan inte gå sönder.” En gång sagt av en elbilstillverkare i Oslo apropå vanligt förekommande, dyra bilreparationer som växellådor, bränsleinsprutningssystem, AC och andra saker – som elbilar saknar. Jag har anammat det i livet i stort. Skaffa inte sånt som du inte behöver, och välj inte krångligare lösningar än nödvändigt.

”Enklast är att jobba med naturen, inte emot den. Naturen vinner ändå alltid till sist.” Jag kan inte påminna mig att någon sagt det här till mig, men jag talar utifrån erfarenhet. Ta en titt på Jan Jörnmarks ”Övergivna platser” för att se vilka krafter du kämpar mot.

Se på en äng; efter tio år i träda växer det halvmeterhöga granar där. Eller titta på en gammal asfaltväg; tio år efter att ägaren slutat hävda den har maskrosor och tussilago brutit igenom överallt. Kolla på grönsaker i kylskåpet: kyla, mörker och reglerad fuktighet hindrar dem under en period från att mogna och brytas ner, kort sagt, bromsar det naturliga kretsloppet. Se på trädgården: vatten, ljus, värme och näring i rätt proportioner gör att växterna fullbordar sina kretslopp. Se på elden: den brinner så länge det finns värme, bränsle och syre, men ta bort en av förutsättningarna så slocknar den. Se på vatten: det ligger i dess natur att vandra.

Jag pratar också utifrån min egen kropp; den är en del av naturen. Det finns saker som min kropp tål under vissa förutsättningar, och annat som den absolut inte tål. Utsätter jag min kropp för saker som den inte tål, eller under för långt tid, så går den sönder.

Svårt men på samma gång enkelt. Ta reda på hur naturen fungerar så blir hela livet enklare. Rätta in dig efter naturliga flöden. Ta bort eller lägg till för att uppnå dina syften. Förstärk och vårda det goda, och överge det dåliga.

RSS · TrackBack

Skriv ett svar



































eXTReMe Tracker