kajo.info.se

Okej, jag har en något udda uppfattning. Jag tycker att det är gulligt när stora hjulgrävare kommer dragande med sina skopor i en liten vagn där bak, eller hjullastare bär en minigrävare, vält eller vibra i skopan. Jag ser en stor gul heffaklump med sina gosesaker.

Jag har inte varit på bio på flera år, delvis för att A inte kan (på grund av sin hörselskada). Men den här filmen vill jag se: En oväntad vänskap. Stora bilden ovanför filmpresentationen är en trailer, klicka för att se.

I går anlade vi röda rabatten och jag insåg plötsligt att det fattades tulpaaaaner. Hur är det möjligt kan man undra när jag beställt 25 kilo lök? Nästan inga röda.

Medan mams och G grävde åkte jag på tulpanjakt. Det gick som synes så där… Fler hade visst samma begär.

Men jag köpte tårta till mina jordbruksarbetare och fyndade en Fiskars maskrosupptagare på höstrea.

Lunchdags och slut på rena gafflar. Vad gör du?

1. Tar en sked
X. Diskar en gaffel
2. Letar efter engångsbestick

Om ni undrar hur stor den där ”portionen” som nämns på snackspåsarna är så är jag nu rustad att ge besked. Voila, 25 gram jordnötsringar. Det blir man inte mätt på. Å det är ju verkligen inte meningen heller.

En stor låda full av blomlök…

… Och en blötläggnings- och grävassistent. Först tar vi de småttigaste lökarna för de är känsligast mot uttorkning och behöver tid att rota sig innan vintern.

Tulpaner kan man sätta så länge man får ner dem i marken. Men vi har en deadline, sista september ska det vara klart.

Och så tänker jag lite på den här tiden i fjol. Då fick inte mams vara med och gräva men det har hon tagit igen med råge i år.

I kväll är det en vecka sedan Scooby dog. Den här tiden var vi hos veterinären.

D kom hit i kväll och fick med sig grisöron och tuggpinnar till hundarna som han brukar skämma bort på kontoret.

I dag stormade det igen och vi fick förstärka tältet för att det inte skulle gå till väders. Tyvärr fortsatte det blåsa hårt så på kvällen beslöt vi att riva det.

Då upptäckte A att päronträdet Olga blåst av!

Olga är Scoobys träd.

Förut fasade jag över att något skulle hända med det lilla trädet. Jag oroade  mig till och med för att någon förbipasserande skulle bryta av det, i fyllan eller bara på jäkelskap, för att det står så nära vägen och lite skymt från huset. Nu är trädet avbrutet och jag känner ett besynnerligt lugn. Jag har spjälkat stammen med det jag hade till hands, en bambupinne och biologiska hundbajspåsar, ödets ironi… Om trädet överlever eller skjuter nytt från roten så är det ett mirakel. Det är inte något jag räknar med. Men nu är den stora nojjan är borta. Jag kommer att ersätta trädet tills vi hittar ett som växer där.

Jag har hämtat en låda blomlökar, 25 kilo. Den innehåller över 500 tulpaner och många växter som jag inte testat förut: vintergäck, snödroppe, klockhyacint, porslinshyacint, aftonstjärna, morgonstjärna, snöklocka, bukettlilja och sju sorters allium…

Oj oj oj, vad våren ska bli spännande. :-)

Katten kräktes på min olästa trädgårdstidning och jag märkte det inte förrän alla sidorna klistrat ihop – men de var fortfarande tillräckligt fuktiga för att jag skulle kunna dela dem under rinnande vatten. Sen tog jag isär alla arken och hängde dem på tork… Nu är tidningen inte så snygg men fullt läsbar. Tur att det inte var nåt av 100-sidorsmagasinen.