Bäst-före-datum

Min mage ryms knappt i byxorna längre. Det är nästan plågsamt att ha knappen stängd. Jag har lite dålig utsikt från mitt perspektiv men nog ser det ut som att jag har odlat ridbyxlår också. Och på fredagkvällar är jag så trött att jag går och lägger mig en timme före normal sovtid.

A:s lilla kudde till gubbmage har växt på sig och omisskännligt börjat hänga över linningen. Han klagar över träningsvärk i rumpan bara han måste böja sig ner och knyta skorna mer än två gånger om dagen.

Lillstumpan har börjat snarka, och tappar rösten: hon jamar med hela kroppen men det kommer inte ett ljud. Ibland när hon är nyvaken och raglar iväg till toa går hon så långsamt och knyckigt att hon ser ut att vara 92 år gammal. (Hon fyller 16 år nästa fredag.)

Scoobs har också blivit tjock om magen och stel i lederna. Ibland haltar han när han kliver ur sängen, och de senaste dagarna har jag sett antydan till haltning när vi varit ute på långpromenad också.

A begrundade alla dessa krämpor och konstaterade sedan: ”Det verkar som bäst-före-datumet har gått ut för hela den här familjen?”

RSS · TrackBack

Skriv ett svar



































eXTReMe Tracker