kajo.info.se

Husfunderandet, ackorderandet, undersökandet, budgeterandet. Det suger musten ur mig.

Å ena sidan en attraktiv markplätt som kan bli nästan allt vi vill, men som kommer att spränga vår budget med en fet smäll. Enbart markplätten kan kosta lika mycket som gården vi spanar på. Hur noga man än budgeterar kan man inte veta vad styckning, anläggning av infartsväg, stubbröjning, schaktning, grund, dränering, kabeldragning, borrning, brunnsgrävning, installationer och allt annat kostar förrän de är gjorda. Det enda vi kan vara säkra på att allt blir dyrare än för en ordinär villatomt på grund av avstånd och ytor. Frågan är om vi har råd att bygga något hus sedan eller om vi får bo i husvagn.

Å andra sidan kan vi välja en komplett gård, där precis allt måste renoveras men väg, vatten, avlopp, el, telefon, värmesystem och tak över huvudet redan finns, till ett överkomligt och definierat pris.

Köper vi marken får vi en stor, välskött äng, ett litet kalhygge som kan omvandlas till mycket generös tomt med milsvid sjöutsikt och en porlande bäck i tomtgränsen. Det är en byggplats som nästan kräver ett vackert och pampigt hus. Marken ligger högt och är omgärdad av skog och äng, och på så vis nästan helt insynsskyddad, trots att det bara är hundra meter till grannarna och landsvägen. Precis som jag vill ha det.

A har bländats av bekantas husprojekt och börjat läsa huskataloger. Han skickar länkar med planlösningar, fasader och visioner. Jag ser bara pengar rulla och reciterar alla hantverkarbråk och fruktansvärt dyra missförstånd i Villabyggarna: tre familjer berättar om sina drömhus.

Husfabrikernas glättiga bilder står i skarp kontrast till vårt andra alternativ; den ruffiga lilla gården med fuktskadat boningshus, en vanskött, sank liten teg och fallfärdiga uthus. Men jag tycker om hustypen, och det finns faktiskt en liten bäck där också. Det är avskilt, men ingen utsikt. Det följer med lite skog vilket jag tycker är positivt, och det är bara någon kilometer till sjön. Det är lika nära eller långt från stan, hur man nu ser det. Jag ser stora möjligheter att få till det mysigt för rimliga pengar, men grandiost som det andra stället kan det aldrig bli. Största nackdelen är kanske att infarten och en bit av gräsmattan delas med en granne. Å andra sidan kan väl en god granne vara värd sin vikt i guld. Vi vet inte vem som kommer att bo där eftersom grannhuset också är till salu.

Det tredje alternativet är en bullerstörd villatomt som vi bara är intresserade av för att vi kan bygga där och sedan om några år sälja huset med hyfsad förtjänst.

Vår kommun har seglat upp till samma snittprisnivå som de överhettade storstadsregionerna. Riktigt attraktiva hus annonseras ut för 3-5 miljoner. Jag fattar inte hur folk har råd. V&T och T&L har nyligen byggt hus i 2,5-miljonersklassen och hävdar att de bor billigare än i lägenhet. Å andra sidan har J&P byggt hus för 1,2 miljoner och säger att de inte ens har råd att bygga ett garage.

Om vi köper marken och bygger ett hus så kommer det gissningsvis att kosta omkring 2,5 miljoner, och det blir knappast svårt att sälja till det priset. Så till vida är det ingen större risk. Men jag vill kunna välja själv när jag ska sälja och innan dess vill jag inte ligga vaken om nätterna så fort räntan hickar till. Jag vill på gammalmodigaste vis betala av mitt boende innan jag blir pensionär, och sedan kunna välja om jag ska bo kvar eller sälja för att omsätta vinsten till något roligare.

Jag vill ha slottet och kungariket, fast helst nästan gratis. Jag vill flytta in i morgon men inte ha några som helst begränsningar för vad som går att göra på sikt. Det går inte ihop.