kajo.info.se

Helgen ägnade vi åt att plocka ut tält ur mjölkkammaren. Där fanns dels ett 3×3 partytält med extra fönsterväggar, dels ett 3×9 lagertält med extra fönsterväggar samt ett 3×9 sönderblåst lagertält med banan- och propellerformade rör och fransiga dukar. Drygt 160 kilo delar, gissar jag, som nu noga sorterats, räknats, skadeinventerats, packats, märkts, försetts med inventeringslista och byggbeskrivning samt flyttats till mer lämplig lagerplats. Jag har även gjort en ny shoppinglista och arbetsorder eftersom den gamla (som jag gjorde i fjol) på något magiskt vis försvunnit.

Vi behöver mjölkkammaren till andra saker i vinter.

Dessutom har jag ritat och räknat och funderat. I flera veckor har det legat ett A3-ark på köksbordet som vi fyller på eftersom vi kommer på saker. Det är snart fullklottrat på både fram- och baksida. Det är grunden för 5-årsplanen som vi egentligen skulle ha gjort i mars. Än så länge är det mest ”vad” och försök till ”i vilken ordning”, delprojekt för delprojekt. Är det exempelvis fiffigt att putsa socklar innan man lägger golv? Eller bättre tvärtom?

Jag kämpar fortfarande med hur jag ska fördela allt ”vad” på en annan lista som är ”sammanlagt när”. I teorin är jag stark anhängare av idén att man bara ska ha ett byggprojekt på gång i taget. I praktiken faller det sig opraktiskt. Det går inte gjuta eller måla utomhus på vintern, men det finns annat man kan göra. A och jag har en överenskommelse om att göra innejobb på vintern och utejobb på sommaren. Det tar bort en del av ångesten över alla ofullbordade projekt. Otåligt vill jag trycka in allt på en gång men jag vet att det inte går, det är därför vi gör en 5-årsplan.

En bra vintersport är att planera. Och räkna, nämnde jag möjligen att jag räknar…? Varenda dag.

– Hur mycket golvet och inredningen kostar till kasa om vi gör si eller så, samt fördelar respektive nackdelar med alternativen. Vilka grejer som ska ha sin plats där. Var de grejerna/sysslorna som inte får plats ska finnas/göras istället.

– Hur portarna ska se ut på kasa. Jag har googlat bilder på slagportar, mätt upp våra egna, beräknat materialåtgång och priser. I snitt är materialkostnaden en tiondel av att köpa färdigt.

– Hur mycket plats jag behöver i teknikboden för en ny idé, och om boden i så fall ska utökas på längden, bredden eller kanske åt båda hållen. Jag har skissat med papper och penna i sängen på kvällarna, krupit med måttband på marken, spikat stålpinnar i den frusna gräsmattan och ritat blyertsstreck på fasaden – och nu ritar jag vid datorn. Inte klart än. Men jag behöver i alla fall åtminstone 12 kvadrat till.

– Hur många kvadratmeter byggställning man får ut av en begagnad hög med ställningsrör, och vad som måste kompletteras. Alternativ är att bygga ställning i trä, eller hyra, och vad det kostar.

Sedan återstår att övertyga A om att en idé är bra. Ibland blir det bifall oväntat lätt, men det kan också bli återremiss eller avslag.

Så går vi framåt, ett steg i taget.

Petra Wadström vann Polhemspriset 2013 för sin uppfinning Solvatten som ger rent dricksvatten och räddar både människoliv och träd. Priset är på 250 000 kronor.

Solvattens hemsida visar hur tekniken fungerar.

Via Svenska Kyrkan kan man skänka valfri summa för att stötta utdelningen av Solvatten på Haiti. En dunk kostar 1300 kronor och håller i 7 år.

A har bytt hjul på tre bilar och en släpvagn. Jag har lagat tre jackor och lagt upp ett par byxor. Nöjda är vi båda med det vi gjort och det vi slapp. Så konventionellt. Så praktiskt.

Mitt i SvD-surfningen ploppade det upp en ruta som meddelade att jag nu bara hade ”5 av  25 gratis artiklar kvar”.

Jag tror att den reaktion de önskat på det var att jag genast skulle trycka på en köpknapp. Min reaktion blev snarare åt andra hållet, jag tappade lusten att läsa artikeln jag nyss klickat fram. Nästa tanke var att ”jaha, då ska jag spara gratisartiklarna tills jag behöver googla nånting”.

Medievärlden uppger att 33.000 personer registrerade sig för digital läsning av SvD redan första veckan. Om man tittar närmare på den siffran så verkar merparten vara folk som redan prenumererar.

Medievärlden uppger att det kostar 185 kr per månad att prenumerera på SvD digitalt, eller 15 kr per dygn.

DN har gjort en sammanställning av vilka tidningar som tar betalt på nätet och vilka strategier de valt. Där framgår det att nu under 2013 är bara en tidsfråga innan fler tidningar lägger material bakom betalspärr.

Personligen tror jag att Aftonbladet Plus för 29 kr eller möjligen Expressen för 99 kr per månad är summor som ströläsare kan betala för att bli permanenta kunder, därför att det är så uppenbart mycket billigare och enklare än att gå ut och köpa papperstidningen.

Om man bara sparar knappt en hundring på att läsa SvD digitalt jämfört med att få papperstidningen hemburen (185 respektive 273 kr)  så tror jag inte att det knyter fast nya prenumeranter. Snarare då att digitala SvD kannibaliserar på sina egna papperstidningsprenumeranter vilket gör papperstidningen ännu dyrare och snart ohållbar som produkt.

Jag tror att  SvD förlorar läsare på webben, vilket inte nödvändigtvis är till nackdel för dem, för bandbredd kostar också. Kanske blir det så småningom ett stabilt, lojalt, digitalt prenumerantgäng som hänger kvar och betalar för journalistik i digital form.

Eller så fortsätter dagspressen som helhet att förlora läsarnas intresse. Det väcker frågor om vad ”allmänbildning” kommer att vara i framtiden. I dag blandar alla under 50 år sin egen informations-cocktail från många olika källor.

Jag tror att journalistiska grundprinciper fortfarande är relevanta och att goda kommunikatörer kommer att efterfrågas även i framtiden – men jag undrar vem eller vilka som kommer att ge helhetsperspektiv.

För några dagar sedan googlade jag på varumärke och landade hos en okänd bloggare som inte precis skrev om det jag sökte, men väl en massa annat intressant. Hans funderingar kring slumpen föranledde mig att lämna en synnerligen ordrik kommentar om fem relaterade begrepp. Läs inlägget och min kommentar här: absolutman.wordpress.com/2011/12/02/ilandsproblem-i-tillvaron-filosofi-ivb-slumpen-finns-den/

I helgen var jag på landet och hämtade grejer ur ett förråd. Bland annat några boklådor med oklart innehåll. Dessa lådor, eller plastbackar för att vara mer exakt, har varit magasinerade i snart tio år. Egentligen var det diskmaskinen jag skulle hämta men backarna stod i vägen och jag hade plats i bilen så de fick åka hem på samma resa.

I dag skulle jag lyfta in backarna från bagaget till bokförrådet på höjälln, å raskt skulle det gå för jag har mycket att göra i dag. När jag kom upp precis under lampan på övervåningen brast plötsligt handtaget på den andra bokbacken, så att den föll till golvet och splittrades i ett moln av små ljusblå plastprojektiler. Alla böckerna slängdes ut på golvet.

Jag stirrade på förödelsen och konstaterade förvånat att ”det är ju hela min världsbild som ligger där?!”. Där fanns fyra böcker om synkronicitet och mina viktigaste böcker om miljöfrågor, jämställdhet, feminism, mansrollen, rasism och flyktingfrågor, arbetskultur, utbrändhet, kasam (känsla av sammanhang), lärstilar och intelligenser, färgkoder, tur, effektivitetsprinciper och andra självförtroende- och världsförbättrar-teorier.

Däribland flera av de böcker jag tänkt på helt nyligen, utifrån diskussioner jag haft med Z och många andra via FB. Jag lade några av böckerna i en särskild hög för att ta med in.

I en bok hade jag märkt två avsnitt med gem och färgmarkeringspenna. Detta gjorde jag förmodligen i november 2000, enligt min köpdatering i boken.  Jag läste nyfiket det första markerade stycket och insåg att det passar in exakt i ett uppdrag jag fick förra veckan.

Så bläddrade jag fram det andra markerade stycket. Det definierar innehållet i en webbportal som jag registrerade namnet på i måndags klockan 18:25. Den kvällen var det med nervös upprymdhet jag tittade på registreringsbekräftelsen och tänkte att ”nu måste jag sätta mig in i vad som gör en ämnesportal lyckad!”. Samma kväll klockan 19:18 fick jag ett mejl från T:s ”farbror Brian” som tipsade om Ryan Deiss rapport ”Authority Hacks” om tre knep för att skapa en framgångsrik webbportal. Önskan hörd och svar levererat inom mindre än en timme…

”Förvänta dig universums stöd för din dröm och du kommer att få det” är ett klassiskt gammalt citat som nyss flöt upp. Minns inte än var det kommer från men jag vet att det stämmer.

Ännu skojigare, eller konstigare kanske andra tycker, är att jag faktiskt inte tänkt på fjärilseffekten på väldigt länge. Jag lärde mig den när jag gick i  Bild & TV-skola på Brunnsvik i Ludvika 1992. Nu när jag nämnde den för DonDoc/Absolutman slog jag upp den för att se det engelska namnet, och påmindes om att fjärilseffekten ingår i kaosteori som P och T studerat. Jag har aldrig pratat med dem om det, men jag har på känn att det kommer att pratas mycket framöver. Ett lustigt sammanträffande är att DonDoc/Absolutman växt upp i Ludvika.

Min favorit-vinterjacka fick en ”äckligt förråd”-upplevelse häromdan för att jag nödvändigtvis måste ge mig ut på skattjakt, trots gullfiber, råttpiss, lort, damm, spindelväv och annat mög.

Efteråt ångrade jag att jag inte tog av jackan först och frös den stunden… :-(

… men gjort var gjort. Och vad skulle jag nu göra med min ofräscha dunjacka? Det är inte precis så att man vill köra dun i tvättmaskin, även om vår maskin är tillräckligt stor. Kemtvätta den?

Då påminde A om gamla tiders ”naturliga torrtvätt”, nämligen att skrubba och piska ryamattor, trasmattor, vepor, broderier, sammetsdraperier och andra ömtåliga textilier i ren snö. Nu har jag både snömördat jackan samt grävt ner och sopat fram vardagsrumsmattan med piassavakvasten. Bra träningspass för kontorsarmarna… Mattan ska få åka i tvättmaskinen för det tål den. Snöbadet såg till att inte tvättmaskinen blir full av hår och grus. Dunjackan hänger ute på vädring en stund till.

Jag är varm, glad och nöjd. Både miljövänligt och billigt blev det. :-)

Anledningen till att jag så engagerad i inlärning är att vi i vår släkt har dyslexi, alkoholism, autism, asperger, Tourettes, ADHD, ADD, bipolärt syndrom, OCD samt varenda bokstavskombination och psykiatrisk diagnos som finns. Vi är ändå som kollektiv högpresterande, kreativa och högutbildade därför att vi har hittat rutiner, kost och stödfunktioner som fungerar.

Allt det uppräknade är symtom på svårigheter med signalsubstansen dopamin i hjärnan. (Läs mer om dopamin hos wiki.) Den slutsatsen har inte läkarna riktigt hunnit till än. Konsekvenserna kan hanteras genom struktur, men det har inte skolan och samhället kunskap om än. Myntets framsida och den gemensamma nämnaren för dessa diagnoser är hög kreativitet, som samhället kan få ut mer av med rätt stöd.

”Ta vara på kraften” är därför min paroll för framtiden. ;-)

Här är tre tips till den som vill arbeta strategiskt för detta:

1) Bra artikel i Modern Psykologi om vad som händer när barn (pojkar) inte får tidig hjälp med lästräning
http://modernpsykologi.wordpress.com/2013/02/15/vad-var-det-jag-sa-martin-ingvar-om-den-svenska-skolkrisen/

2) Lästräning för blöjbarn är en beprövad teknik, 2-åringar kan läsa.
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/sma-barn-kan-borja-trana-tidigt
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/blojbarn-lar-sig-lasa_194523.svd
http://www.lardinbabylasa.se/hurgorjag.html
8 experter om bästa metoden att lära barn läsa: http://www.ur.se/Produkter/158702-Barn-av-sitt-sprak/Laskriget/Basta-metoden

3) I pressmeddelandet nedan nämns en ny bok om vad som indirekt händer med inlärningsförmåga när skolmiljön inte är trygg.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172234776

Torsdagen den 21 februari genomförs seminariet ”Ta din unge och spring – om barns utsatthet i skolan”. Som enda kommunalråd i Sverige deltar Centerpartiets kommunalråd Christian Ottosson för att diskutera Trygghet i skolan.

– Brottsofferveckan riktar ljuset på en rad angelägna trygghetsfrågor i Sverige. Trygghet i skolan är ett aktuellt område. Vi pratar ofta om elevernas skolresultat, men mer sällan om den trygghet som är själva jordmånen för detta, säger Christian Ottosson.

Under torsdagen diskuterar journalisten Matilda Rangborg om sitt arbete med boken Ta din unge och spring – om barn som utsätts för brott i skolan. Efter seminariet tar en paneldiskussion vid.

– Matildas bok visar på konsekvenserna av att elever kränks i skolan. Det är helt oacceptabelt. Hennes seminarium ger oss tillfälle att över myndighetsgränserna prata om barns trygghet i skolan. Vid paneldiskussionen kommer jag att berätta hur vi utvecklar arbetet mot kränkningar i skolan i Huddinge, säger Christian Ottosson.

Läs hela pressmeddelandet eller köp boken.