kajo.info.se

Dagens myrjakt slutade olyckligt inte bara för myrorna utan också för vissa invånare i pluggbox A, som i ett obevakat ögonblick gjorde en saltomortal ner på golvet.

Det vilar visst en förbannelse över physalisen. I fjol hade jag sex plantor som blev tre efter att ha åkt i golvet. I år hade jag 12 plantor som nu blivit tre. Några avbrutna stjälkar har jag ställt i ett glas, kanske rotar de sig där, och någon rotad stjälk har ett blad kvar, kanske kan den bryta på nytt.

De plantor som överlevde i fjol satte massor av frukt som aldrig hann mogna. Man kan ju undra varför jag slösar energi på att odla dem?

På tal om olyckor vill jag också hedra tre nyligen bortgångna medborgare: en gulsparv (?) som råkat ut för oklart öde vid fjösknuten, en skata som blev berått mördad av kollegor och en duva som möjligen bröt nacken mot vårt vardagsrumsfönster. Sparven och skatan blev mat åt någon men duvan har jag begravt eftersom vi inte vet vad den dog av.

Annons i mesbladet:

”Fröstugorna har stängt för underhåll. Långbord och släktkalas välkomnas åter i höst. Så långt lagret räcker erbjuds drop-in vid åtta mindre bord för sällskap om 1-4 personligheter. Generösa sällskapsutrymmen står till ert förfogande i väntan på bordsplacering. Menyn är begränsad.”

Anteckning till management:

”Höjd kapacitet krävs för hemvändarveckor i mars-april, då det även är livlig genomfartstrafik med efterfrågan på specialkost, exempelvis äpplen. Stamgästernas önskemål om gräsfrön och krossad säd har inte tillgodosetts, där finns förbättringspotential. Planera för tidigt leverantörsstopp.”

Svartmyrorna ger inte upp. I går kväll inleddes rond fyra, i köket denna gång.

Jag anar att det var hibiskuskrukan som de planerade att kolonisera, den är lagom stor (samma storlek som den förra) och ofta torr. För säkerhets skull har jag därför dränkt alla krukor i köket. Det går till så att jag fyller upp så mycket vatten att det står ovanför jordytan, och låter det stå någon timme. De myror som kan kommer snabbt upp ur jorden och de övriga, tja, frid över deras minne. Sen måste krukorna tömmas så att inte växterna dör av syrebrist. A och jag har en hittat en bra metod: jag fiskar upp innerkrukor och han häller bort vattnet i en hink.

Ansenliga mängder badrumsrengöring har också gått åt. Jag läste nämligen att man bör städa bort myrornas doftspår för att minska antalet efterföljare. Eftersom jag också läst att myror inte gillar kanel och kryddnejlika så misstänker jag att doft har stor betydelse; ju starkare desto bättre motmedel tänker jag. Badrumsrengöringen är det gruvligaste vi har i den vägen. Det är så att jag storknar själv…

Utan att skryta så vill jag nog säga att vi har övertaget, åtminstone än så länge.

I helgen lyssnade jag och A på Rix MorgonZoo:s klassiska kedjebrevsläsning av ”Hundens och kattens dagbok”.

Det är kattens dagbok som är grejen. Vi enades emellertid om att man nog mår bättre som människa om man kan anamma något av hundens attityd. Alltså övade vi flitigt på att lägga till ”Tjohoo, det bästa som finzzz!” efter alla möjliga konstateranden, uppmaningar och utrop. (Jo, man måste läspa när man säger ”finns” för det gör Roger på MorgonZoo, det blir skojigare då.)

I dag mejlade jag till A att jag köpt fönsterbågar till orangeriet (fast här heter det förstås ”owanfeviet”, talfelen sprider sig) och A måste följa med som bärslav när han kom hem från jobbet.

”Tjohoo, bärslav, det bästa som finzzz!”, blev svaret.

Såklart att han fick en godispåse då, med den trevliga attityden. :-)

Men ÅÅÅÅÅH! Myrorna försöker boa in sig i blomkrukan igen.

Det är dödsstraff på det, hörni? Översvämning blir det! Slagregnet kommer, sanna mina ord! Stora mördarhandsken spårar upp de flyende och bara <splatt>… Ond bråd död, säger jag. Låt bli min blomkruka om livet är er kärt.

I går hade jag mer nära naturen-upplevelser än jag skulle önska.

Först var det upptäckten av en bäck i jordkällaren. När jag konstaterat att det varken var pumpen, rören eller brunnen som sprungit läck satte jag igång att släpa upp alla växter till fjöset. De flesta verkar ha klarat sig utom en back röd rudbeckia som drunknat i en pöl iskallt vatten. Jag vågar inte ställa ut växterna än eftersom det ska bli –10 i helgen.

Bäcken är helt klart en årligen återkommande feature i jordkällaren. Man kan se att tidigare försök att stänga ut den varit lönlösa. Jag förstod nu varför det är ett brett urtag under karmen till innerdörren. Det är för att bäcken ska kunna rinna ut till avloppet som vi också funderat lite över. Det är som det är. Jag ska gräva ett bättre dräneringsdike och fylla upp på sidorna med grovkross så att inte bäcken kan skapa ett helt delta på källargolvet.

Efter nästan två timmars bärande och baxande kom jag in. Medan tevattnet kokade upptäckte jag att krukväxterna måste vattnas.

Då var det dags för nästa naturupplevelse: Svartmyrorna hade denna dag flyttat upp från husgrunden och in i en stor kruka i sovrummet. Det kryllade av myror i krukan, på växten, på fönsterbrädan, gardinen, väggen, golvet… Jag bar ut boet till en snödriva bakom ladugården. Nu har jag dammsugit myror, försökt dränka myror (de simmar utmärkt) och övergått till att krossa myror.

Förr var det på sin höjd mygg och broms som jag kunde tänka mig att slå ihjäl. Märkligt hur ett myrbo tre decimeter från huvudkudden kan förändra en människa.

Skaren bär Scooby men inte mig. Jag får hålla mig på skoterspåren.

Snön rasade från taket i dag. Jag satt vid datorn och hörde en rivstart i trappan. Efter lite detektivarbete kunde jag fiska fram en skräckslagen katt från sitt gömställe under tvättsäckarna i trappskrubben. Nu blänger hon upprört omkring sig och undrar vad det är för skvalande ljud i stuprören.

Håhåjaja. Boye skrev att våren gjorde ont. Tjadden tycker att den låter läskigt.

Allt som oftast när jag står vid skafferidörren och spanar efter choklaaad har jag sällskap. I knähöjd en hundnäsa som kollar efter kartongen med hundkex och påsar med torkad lever. Snett bakom ryggen på min andra sida står Tjadden med framtassarna mot stolsryggen och sträcker sig så långt hon når för att titta efter en vit glasslåda som innehåller cashewnötter.

Det är bara Kasper som inte fattat det här med godis.