kajo.info.se

I går hade jag mer nära naturen-upplevelser än jag skulle önska.

Först var det upptäckten av en bäck i jordkällaren. När jag konstaterat att det varken var pumpen, rören eller brunnen som sprungit läck satte jag igång att släpa upp alla växter till fjöset. De flesta verkar ha klarat sig utom en back röd rudbeckia som drunknat i en pöl iskallt vatten. Jag vågar inte ställa ut växterna än eftersom det ska bli –10 i helgen.

Bäcken är helt klart en årligen återkommande feature i jordkällaren. Man kan se att tidigare försök att stänga ut den varit lönlösa. Jag förstod nu varför det är ett brett urtag under karmen till innerdörren. Det är för att bäcken ska kunna rinna ut till avloppet som vi också funderat lite över. Det är som det är. Jag ska gräva ett bättre dräneringsdike och fylla upp på sidorna med grovkross så att inte bäcken kan skapa ett helt delta på källargolvet.

Efter nästan två timmars bärande och baxande kom jag in. Medan tevattnet kokade upptäckte jag att krukväxterna måste vattnas.

Då var det dags för nästa naturupplevelse: Svartmyrorna hade denna dag flyttat upp från husgrunden och in i en stor kruka i sovrummet. Det kryllade av myror i krukan, på växten, på fönsterbrädan, gardinen, väggen, golvet… Jag bar ut boet till en snödriva bakom ladugården. Nu har jag dammsugit myror, försökt dränka myror (de simmar utmärkt) och övergått till att krossa myror.

Förr var det på sin höjd mygg och broms som jag kunde tänka mig att slå ihjäl. Märkligt hur ett myrbo tre decimeter från huvudkudden kan förändra en människa.