kajo.info.se

Tulpaner i Keukenhof, Holland

Jag har med Googles bildsök drivit upp tulpanspanandet till nya oanade höjder… Klicka på google-länken ovan och tryck sedan på sök bilder-knappen. När du tittat klart kan du byta ”keukenhof” mot ”tulips” och titta på mera bilder.

Keukenhof är en före detta ”köksträdgård” (därav namnet), numera världsberömd utställningspark som omfattar 32 hektar med över 7 miljoner blomsterlökar. Fint besöksmål i mars-maj varje år sedan drygt 60 år. Jubileumspostern 1949-2009 var kul att se som tidsdokument över vilka tulpaner som varit trendiga.

SORTER
Tulpaner delas in i 15 grupper. Mindre än 10% av alla tulpanlökar planteras i vanliga trädgårdar. Utvecklarnas fokus ligger därför på att få fram lättdrivna, tjusiga engångstulpaner för snittproduktion, krukor och utställning. Det finns en holländsk förening, KAVB, som sköter registret över alla tulpaner. Med reservation för mänsklig faktor och felmärkta förpackningar så går det alltså att ha ganska bra koll på vad man köper.

De grupper som återkommer snällast (perennializes, naturalizes) i trädgården är:

• darwinhybrider (medeltidiga) klassas som det närmaste perenn man kan komma
• botaniska tulpaner, dvs vildtulpaner som turkestanica, tarda, sylvestris, humilis mfl (oftast medelsena), kan sprida sig där de trivs, tips: ju dyrare lök desto svårare att odla…
• liljetulpaner t ex White Triumphator (sena, varierande höjd)
• kaufmanniana (mycket tidiga, låga max 20 cm)
• fosteriana (medeltidiga, höga), blommar samtidigt som många narcisser
• greigii, t ex Red Riding Hood, bladen är ofta flerfärgade som hos funkia/hosta (medelsen)

Klicka för att se en lång fin amerikansk katalog på webben »

Klicka för att ladda hem en fin katalog från holländsk grossist (PDF 9 mb) »

PLANTERING
Tulpaner växer gärna i full sol under rosor, buskar och lövträd i alkalisk (kalkrik) jord som är väldränerad. Det ska vara fuktigt på våren och torrt på sommaren, annars ruttnar löken. Lerjord måste blandas upp med kompost.

Plantering görs på hösten, i september-oktober. Spetsen ska vara uppåt och djupet två gånger lökens höjd. Om du gör planteringshål med spetsig spade så se till att löken får kontakt med  jorden undertill, blir löken hängande så kommer den inte att överleva. Vattna vid planteringen, det stimulerar rottillväxten.

Tulpaner behöver inte så mycket näring första året, de kommer upp ändå. Vill man att de ska återkomma så får man jobba lite mer. Först kan man gödsla och vattna på våren, när de första bladen sticker upp ur marken. Sedan en gång till när man knipsar bort döda blommor. Till sist en gång på hösten. Blomlökar och pioner vill ha mindre kväve (N) och mer fosfor (P) än andra växter. Ofta rekommenderas 4-10-6. Näringen ska myllas ovanifrån, inte stoppas under löken/plantan för där kan den i värsta fall orsaka rotröta. Om det inte regnar vid gödslingen så måste man vattna ordentligt.

Man kan ta bort överblommade blommor men låt stjälken och bladen vara kvar tills de vissnat.

Känsliga tulpaner kan behöva specialbehandling. Plantera dem i så fall gärna i lökkorgar för enklare hantering. Lyft upp lökarna efter blomningen och förvara dem torrt under sommaren. Vid återplantering på hösten vill de gärna ha benmjöl. Vissa tulpaner behöver mer tid på sig för att återbilda lökar, de blommar kanske bara vartannat-vart tredje år.

Det finns inga vårlökar i vår trädgård, har jag nu kunnat konstatera. Den saken tänker jag ändra på till nästa vår. Och som vanligt när det gäller mig så drar projektet iväg bortom rim och reson. Jag köper inte en liten påse på rea i höst. Jag letar upp en holländsk leverantör och förhandsbeställer ett traktorlass. Tur att man känner en pensionär som trivs i trädgården.

”Mamma… vad ska du göra i månadsskiftet augusti-september..? Jag har beställt 1200 lökar och rhizomer som måste planteras…”

Jag fick ingen beställningsbekräftelse. Hmpf. Betyder alltså att jag måste försöka komma ihåg själv vad jag stoppade i korgen.

Klicka på bilderna för att se dem fullstora.

Till källarbacken, där snön tinar först på våren:

• 200 rosa och lila snökrokusar (Ruby Giant och Barrs Purple crocus tommasinianus) – blommar långt före alla de andra
• 30 stora ljusgula tidiga tulpaner (Concerto, tulipa kaufmanniana) – misstänker dock att de blir djurgodis innan jag får se dem?
• 40 små klargula vildtulpaner (tulipa urumiensis och praestans)
• 200 små gulvita vildtulpaner (tulipa turkestanica och tarda)
• 100 vita doftande narcisser (Thalia, narcissus triandus).

De vita narcisserna trivs eventuellt inte så bra i kalkhaltig jord. Jag tror att jag ska sätta en del på källarbacken och en del i en pH-neutral balja som reserv. Funkar de inte på källarbacken så kommer de väl till pass i nåt surhörn vad det lider.

Till källarbacken ska också ett helt lass garanterat härdiga och kalktåliga narcisslökar från mamma.

Jag måste dessutom skaffa nån slags perenn som gillar sol och kalk, är minst 40 cm hög, helst blommar från juni tills snön kommer, och som inte har kraftigt rotsystem för då kan rötterna spränga takvalvet i källaren. Den ska skugga lökarna under högsommaren, dölja de vissnande bladen och förstås se snygg ut. Hmmm. Förslag, någon? Lutar för närvarande åt malva eller näva.

Under ”rosengången” och röda staketet längs byvägen:

• 10 vita balkansippor (White Splendour, anemone blanda)
• 100 blå balkansippor (blandade sorter, anemone blanda)
• 100 vitsippor (anemone nemorosa)
• 150 ljusblå vårstjärnor (chionodoxa forbesii och luciliae)
• 20 blåstjärnor (scilla siberica)
• 250 blå pärlhyacinter (muscari armeniacum)

Alla som jag shoppat är kända för att återkomma snällt år efter år, och alla utom Concerto ska också kunna föröka sig som ogräs om de trivs. Om fem-tio år hoppas jag ha stora stråk av vårblommor.

Om jag fortfarande är trädgårdsgalen nästa år så har jag redan en lång önskelista över andra lökar och knölar till fler rabatter. Men då ska jag beställa via den holländska sidan istället för den engelskspråkiga. Det spar man 10 procent på…

Hortogreen rear ut en del av vårens barrotade rosor och jag plockade korgen full:

• Climbing Bonica (fylld rosa, klätterros)
• Flammentanz (fylld röd, klätterros)
• Polstjärnan (klasblommig vit miniatyr, klätterros)
• Stanwell Perpetual (halvfylld vitrosa, buske med låång blomning)
• Ritausma (fylld vitrosa, buske)
• William Baffin (cerise halvfylld, klätterros)
• Great Maiden´s Blush (fylld rosa, buske)
• Alba Maxima (fylld vit, buske men kan klättra)
• Hansaland  (fylld röd, buske, klarar inte vår zon)
• Kordes Rose Robusta (enkel röd, buske, klarar inte vår zon)
• FJ Grootendorst (nejlikfransig fylld ceriseröd, buske)
• White Grootendoorst (dito fast vit)
• Lichterloh (halvfylld röd klasblommig, rabattros)
• Vit rosa rugosa (vit enkel, vresros som ger stora nypon)

Alla var inte på rea men när jag ändå betalar frakten är det lika bra att passa på…

Så idag har jag varit och köpt en ny grävgrep och en bättre spade.

(Betty hos Comics.com)

När jag var liten tyckte jag om att leka med smältvatten och slask. Längs byvägen gavs rika tillfällen till det. Aldrig gick det så långsamt att ta sig hem från skolan som i snösmältningstider. Då skulle det dämmas, grävas kanaler och flottas pinnar.

Nu leker jag vattenrallare igen, med hacka och spade ute på gården, och nu är det på ”riktigt”. Den stora insjön mellan logen och parkeringen ska tömmas med ett snillrikt kanalsystem. Jag och Vildhussen, liksom. (Fast med den skillnaden att jag faktiskt avser att tömma sjön, det gjorde inte stackars Magnus.)

Tjadden hjälper till att slöjda 1,5-liters krukor till vårens klematis-sticklingar.

Plantskolan anno 2011 uppe i pysselkammaren. Översta hyllplanet bär 36 kilo med ett spann på 130 cm så hyllplanet bågnar men det gör inget, det är ju bara fråga om några veckor per år. Jag har köpt lysrörsarmaturer som är IP65-klassade vilket innebär att de är godkända för utomhusbruk och tål att spolas med vatten. De ska få stickkontakt för att enkelt kunna flyttas.

Husets produktion av tomma 1-literstetror är inte tillfredsställande. Lagret som sparats från januari är slut och vi har för närvarande bostadskö. Fem pluggplantor bor kollektivt i ett flyktingläger bestående av en treliterskruka. Inom någon vecka är det dessutom dags att så gurka och squash.

Och sen i maj kommer klematis-sticklingarna. Men där har jag kallat in förstärkning: mamma samlar 1,5-litersförpackningar för ändamålet.

På höjälln lagrar jag dagstidningar i papperskassar. De ska bli ogrässkyddstäckning till alla häckar som ska planteras. Jag räknar fyra tidningar per meter. Först var det till en häck på 30 meter bakom fjöset. Det kräver 120 tidningar. Nu har det tillkommit fler idéer och därmed större tidningsbehov.

Nu har jag sett två avsnitt av Trädgårdstoppen. Doreen och Peter åker runt i Sverige och besöker trädgårdar. Sen ska en jury avgöra vilken trädgård som är Sveriges bästa. Konceptet går ut på att Doreen får ställa alla nybörjarfrågor och Peter ska bidra med den initierades kommentarer.

För mig blir tittandet ganska hattigt, för det är så många reklamavbrott att jag hinner göra allt möjligt annat under tiden och så är det vinjetter, teasers, återblickar och inplockade utflykter till Plantagen (som sponsrar) i en enda röra så att jag liksom tappar själva förtrollningen. Möjligen vore det en bättre idé att se avsnitten via webben på TV8 Play istället. Där läggs kompletta 45-minutersavsnitt ut direkt efter sändning. Men jag är ju så gammalmodig att jag envisas med att se TV på det gamla sättet, på tjock-TV, när det sänds enligt tablå.

En sak som jag gillar är att TV8 använder webben till att även lägga ut bonusmaterial. Där kan man titta på bedömningsfilmerna som juryn får se. I dessa 5-minutersepisoder är materialet klippt på ett annat sätt. Lugnare och mer eftertänksamt. Trädgårdarnas ägare berättar om sina idéer och val till långsamma panoreringar och mjuk musik. Inga pockande ”varför det då” eller vimsiga expertutläggningar. Jag kör avsnitten på helskärm och sitter beredd med knapparna rune+shift+3 vilket är snabbkommandot för skärmdump på mac.

Här hittar jag inspiration till gårdsprojekten. Hos Gunilla och Rolf Bokelund i Solhem finns ett uterum-växthus som påminner ganska mycket om det som jag skissar på. Fast mitt har en bullerisolerad långvägg av lerputsade halmbalar. Och i förlängningen en pergola med baltiska vinrankor. I teorin, alltså.

Jag läser trädgårdsböcker med kameran i högsta hugg. Tjadden försöker övertyga mig om att det är roligare att leka. Hon tröttnar efter en stund.

Kasper är inte lika fin i kanten. Han säger ifrån: ”Nu får det vara nog med bokfjollandet! GOSA med mig!”

Tycks mig vara en belåten min…

Jag har länge varit fascinerad av bin. Dels för att många sorter är så icke-aggressiva, nästan tama, dels förstås för att de är nödvändiga för bra skördar. Honungen är liksom en bisak (hehe) för jag är inte storkonsument. Nej, det är pollineringen jag tycker är så coolt. Jag skulle kunna tänka mig att ha några egna kupor i trädgården (well, om jag hade haft nån maffig trädgård att ställa dem i). Det är nog tio år sedan jag pratade med en matoljeproducent och fick höra vilken skillnad det gjorde för honom att grannen skaffat bin. Redan då tänkte jag på idén att en biodlare skulle kunna hyra ut enstaka kupor till folk som har fruktträd och bärbuskar. Sen läste jag om olika bisorter och att våra snälla nordiska bin håller på att konkurreras ut av aggressiva bin av andra stammar, och tänkte att det nog var bråttom att få till de där kuporna i trädgården. Och sen… gjorde jag inget mer.

Trailern för Queen of the sun påminde mig om hur viktigt detta lilla husdjur är för människan. Filmskaparen citerar ett historiskt uttalande att om bin försvinner från jorden så har människan fyra år på sig. Jag vill gärna se den där filmen. Lägligt nog har LRF en kampanj för att öka honungsproduktionen i länet och jag har tipsat projektledaren. Och kanske ska jag läsa på lite mer om biodling i trädgården också. Dessutom upptäckte jag nu att ”hyr-en-kupa”-service redan finns, och kallas ”Pollineringspoolen”.

”Jaja”, sa A. ”Du går då igång på allt, du.”

Efter flera veckors funderande, diskuterande, jämförande och bildbläddrande har nu K, T, mamma och jag lagt en gemensam beställning hos estniska familjen Kivistik på Roogoja Talu med önskad leverans 1-15 maj.

Klematis i bokstavsordning:

• Blonde (stor vit med rosa streck)
• Esperanto (stor cerise med gul mittentofs)
• Flamingo (hittade ingen bild, tror det är en rosa alpklematis?)
• Huvi (stor mörkröd/cerise)
• Kaunitar (stor rosa med lila streck)
• Mari (stor vit med rödgul mittentofs)
• Marmori (stor vit med rosa centrum, hibiskusliknande)
• Mikelite (stor mörklila med cerise streck)
• Paala (stor ljuslila)
• Piilu (stor rosa med cerise streck)
• Pulmapäev (stor vit med tunna ljusgröna streck och rödgrön tofs)
• Reiman (stor lila med cerise streck)
• Roko-Kolla (stor vit med tunna ljusgula streck och tofs)
• Romantika (stor lilasvart)
• Rüütel (stor mörkröd/cerise)
• Saalomon (stor vit med gul mittentofs)
• Semu (stor mellanblå)
• Silvi (stor blåklocksblå med ljusare streck och ljusgulgrön tofs)
• Teksa (stor isblå)
• Tiiu (stor vit med tunna rosa streck)
• Valge Daam (stor vit med röd mittentofs)
• Ville de Lyon (stor rosa/mild cerise med rundade blad, gulvit tofs)
• Viola (stor mörklila, gul mitt)

Färgsorterade
Vita: Mari, Saalomon, Valge Daam, Roko-Kolla, Pulmapäev
Vitrosa: Blonde, Marmori, Tiiu
Rosa/Cerise: Ville de Lyon
Röd/Cerise: Esperanto, Huvi, Rüütel
Rosalila-tvåfärgade: Kaunitar, Piilu, Flamingo?
Blå: Semu, Teksa, Silvi
Ljuslila: Paala
Mörklila: Mikelite, Reiman, Viola
Svart: Romantika

Övriga klematis på Karins vill-ha-lista: sibirisk klematis ”Albina Plena”, Gullklematis (tangutica), alpklematis alla färger, kronklematis alla färger, sibirisk ”Riga”