kajo.info.se

I helgen lyssnade jag och A på Rix MorgonZoo:s klassiska kedjebrevsläsning av ”Hundens och kattens dagbok”.

Det är kattens dagbok som är grejen. Vi enades emellertid om att man nog mår bättre som människa om man kan anamma något av hundens attityd. Alltså övade vi flitigt på att lägga till ”Tjohoo, det bästa som finzzz!” efter alla möjliga konstateranden, uppmaningar och utrop. (Jo, man måste läspa när man säger ”finns” för det gör Roger på MorgonZoo, det blir skojigare då.)

I dag mejlade jag till A att jag köpt fönsterbågar till orangeriet (fast här heter det förstås ”owanfeviet”, talfelen sprider sig) och A måste följa med som bärslav när han kom hem från jobbet.

”Tjohoo, bärslav, det bästa som finzzz!”, blev svaret.

Såklart att han fick en godispåse då, med den trevliga attityden. :-)

Men ÅÅÅÅÅH! Myrorna försöker boa in sig i blomkrukan igen.

Det är dödsstraff på det, hörni? Översvämning blir det! Slagregnet kommer, sanna mina ord! Stora mördarhandsken spårar upp de flyende och bara <splatt>… Ond bråd död, säger jag. Låt bli min blomkruka om livet är er kärt.

Plantskolan har fått en varm-filial ovanpå hyllan. Först la jag lysröret direkt ovanpå miniväxthusen men då steg temperaturen där inne efter några timmar till 30 grader. Något måste göras.

Han: ”Jaha, du har hittat mina gitarrställ.”
Hon: ”Nu är de mina!”

Jämmer och ve. Hortensia har brutit armen och dessa småpaprikor är nu moderlösa.

A låg i sängen och väntade på frukost när jag gick förbi.
– Men du! Vad långa lökar du har fått! Tio centimeter!
Jag stirrade på honom en sekund innan jag blev alldeles full i skratt.
– Jaha, jaså, harkel, jo, det kan väl vara ungefär så kanske.
A rodnade lätt.
– Däruppe i pysselkammaren, menade jag. Jag såg dem igår kväll.

Det är alltså de skåpfyndade röda och gula sättlökarna som det blivit sådan fart på. Denna rotkraft hade jag inte förutsett. Vita trådar slingrar sig redan ut ur de sju centimeter djupa pluggarna både ovan och under.

Lobelia av olika sorter ser ut som småttigt ludd när de gror. Helt otroligt att det blir fullstora plantor av dessa små frön som ser ut som mald cayennepeppar. I den andra boxen syns blodfingerört och tät silverarv (som både skulle stratifieras = kylbehandlas enligt såanvisningen, pytt att de behövde det då!) och i den höga krukan de smala bladen av brandlilja.

Här uppe under taket odlas paprika. Vår tappra Hortensia som fyllt två år är redan igång med tre frukter och den här grannen vill inte vara sämre. Jag har övervintrat fyra plantor och sått en omgång nya. I sommar förklarar jag krig mot sniglarna… Nu ska vi bli självförsörjande.

Hon: Ooooh! Ikväll är det trädgårds-TV! Alys ska odla sallad!!!
Han: Mhm? Vad trevligt.

Ja eller hur. Hahahaha. :-)

Jag skulle ju bara köpa blomjord till amaryllisgroddarna. Borde jag söka någon stödgrupp?

Effektiviteten på kontoret sjönk just med 92 procent… fick inbjudan till förhandsbokning på bokrea. Rosboken som jag suktat efter för under hundralappen, tjohooo! :-)

Efter en helg med -30 grader drar jag undan köksgardinen och kollar utetermometern inför hundpromenaden. ”Åh! Bara fem grader – va billigt!”

Inflammationen i min överkäke har renderat mig en fläskläpp modell älgmule. Den är i vägen. Okej, jag överdrev lite: den är inte brunhårig än. Åtminstone något att glädjas åt.