kajo.info.se

En period deltog jag intensivt i kundundersökningar via webben. Jag hade anmält mig till panelen av nyfikenhet antar jag, och svarade snabbt och snällt på alla förfrågningar med påföljd att nya ramlade in i strid ström. Det var ett kul tidsfördriv, ungefär som att göra ”vilken-sorts-blomma-är-du”-tester fast här gällde det att välja den snyggaste pizzakartongen eller motivera varför man inte använder vissa produkter, och så fick man betalt, 10-15 kr per undersökning. Det gav några hundralappar i kvartalet som man kunde få på sitt bankkonto eller skänka till välgörenhet.

Sedan köptes panelen upp av ett annat företag och ersättningen blev poäng som kan bytas mot varor i deras butik. I jämförelse med tidigare är ersättningen (poängen per undersökning) snålt tilltagen och värdet på varorna i butiken är uppskruvat. Dessutom har de nästan inget som jag vill ha i sortimentet, så jag samlade poäng på hög för att de skulle räcka till något bättre. Jag siktade på två cd-skivor. Det gick trögt eftersom allt fler undersökningar inte ger poäng utan bara andelar i ett lotteri. Så småningom tappade jag intresset. Nu har företaget börjat knycka och konfiskera hopsamlade poäng. Först 700 som är ”uttagna” trots att jag inte tagit ut nåt, och nu 625 som ”förfallit” på grund av årsskifte. Skit, jag som bara var några undersökningar från min andra cd-skiva!

Nu skyndade jag mig att plocka ut resterande poäng. Det blev en usb-hub, en flygnecessär med flaskor i godkänd storlek, och några hundra poäng som inte räcker till nåt. Jag kan välja att satsa dem i ett lotteri eller göra två-tre undersökningar till så att de räcker till en … nyckelring… Hmm.

Nej. Jag känner att mina dagar som paneldeltagare nog är över nu.

Tre och ett halvt dygn, 80 timmar, utan att kunna läsa mejl, slå upp ord, kolla fakta, läsa sina favvobloggar, leverera material… Bredbandsmodemet avled stillsamt i sitt skåp i måndags. Allt blir besvärligt utan nät – vi kunde ju inte ens spåra paketet med det nya modemet…!

A hann städa hela pysselkammaren och bygga ihop senaste radiostyrda bilen.

Jag har fått undan en massa jobb.

I kväll kunde vi äntligen hämta ut paketet. Hurra, vi har Internet igen! Nu kan vi återgå till att vara normalt improduktiva.

Jag använder webben hela tiden, både privat och i jobbet. Jag uppskattar den innerlighet med vilken vissa ideella krafter skapar värdefullt innehåll. De lägger timmar på att besvara frågor, bearbeta, förtydliga, förbättra. Publiceringsformatet kan emellanåt se riktigt (läs mer »)

Gillar du att sy kläder och prylar? I så fall hoppas jag att du redan hittat Burdas gratismönster och användarnas egna bilder av sånt som de sytt efter mönstren: www.burdastyle.com/patterns.

(Jodå, det finns mönster på tofflor – som även passar till skor för älvor.)

Jag som emellanåt *harkel* är detaljnörd måste ju bara bli kär i en favicon som deras…

I flera år har jag prenumererat på ”dagens serie” från comics.com. Förr var det bara tillåtet att välja en, och då valde jag Rose is Rose. För en tid sedan ändrades reglerna så att man får välja så många serier man vill. Nu får jag fem i min dagliga dos. Egentligen har jag kryssat fler men jag får av okänd anledning bara fem… resten finns på min ”personliga seriesida” som jag når via ett klick från seriemejlet.

En av dem som jag kryssat men inte får via mejl är den politiska tecknaren Signe Wilkinson som vunnit många prestigefyllda priser, bland annat Pulitzer. Hon beskrivs som kraftigt vänster men jag tror att den svenska politiska skalan är förskjuten i förhållande till den amerikanska (eller om det är tvärtom). Jag inbillar mig att extremhöger i Sverige är ganska normalhöger i USA..? Hur som helst, jag gillar Signe.

Och jag gillar att få gladpost varje dag. :-)

Kicki undrar om det är självklart att <3 är ett hjärta, och mitt svar blir ”i vissa kretsar”, läs de som vuxit upp med MSN. (läs mer »)

Jag har hjälpt en klubb att göra en webbplats. Utifrån räknarstatistik vet vi att klubben har fått allt fler internationella besökare, vilket gett oss en del huvudbry för vad göööör egentligen israeler, portugiser och amerikaner på en rent svenskspråkig webbplats? Tittar på bilder?

I dag fick vi möjligen svaret på gåtan (läs mer »)

Av nån anledning kom inbrottstjuvar och dörrlås på tal. Vi försökte gemensamt komma fram till hur skandallåset som synts både i kvällspressen och i Ny Teknik var konfigurerat. ”Var det inte det där med kolven som en krok uppåt? Ungefär som på dörren till X?” frågade jag.

En minut senare satt vi vid datorn. Google gav besked om låstypen och med modellnumret var det en lätt match att hitta videon på Youtube. Den visar i detalj hur man gör.

Beväpnade med ett bladmått gick vi och testade på dörren, och minsann, det var lika enkelt som att säga ”Sesam, öppna dig!”. Tog ungefär lika lång tid också.

Jag är fortfarande chockad.

Från att vi ens började fundera över vilket lås det kunde tänkas gälla, till att vi faktiskt lyckats forcera ett, tog det mindre än fem minuter.

Jag har vacklat mellan ”nej, skitsamma, låt hela rasket försvinna!” och ”nja, men det kan ju vara roligt att ha kvar”, men så småningom kantrat över till ”jo, jag vill ha dem kvar”. För säkerhets skull. Bättre ha dem än ångra sig när det är för sent. Så jag betalade 150 spänn för superguldmedlemskap och sedan kunde jag ladda hem en textbackup av min gamla dagbok.

Över 900 inlägg under åtta år. Det blev en fil på 1,5 megabyte ren text, 485 sidor utan marginaler… Jag klistrade in den i word med standardlayout och då blev den 770 sidor. Nee, jag tror nog inte att jag skriver ut den… Nån måtta får det vara.

Haha, jag ägnar mig verkligen åt Väldigt Viktiga Saker… kolla, nu har jag knaprat av övre högre hörnet på rubrikfliken här ovan. Jag tänkte att det skulle vara smutt med ett rundat hörn men det ser mest bara avhugget ut..?