kajo.info.se

Bilden dök upp i ett nyhetsbrev om elbilar som jag prenumererar på. Jag tittade länge på den. Vad gör kvinnan? Hon producerar nåt, direkt på marken. Lertallrikar, nåt slags traditionellt ceremonifat, gissade jag.

Sen läste jag texten under bilden.

Hon bakar soltorkade sandkakor, sun-dried dirtbiscuits, som säljs för 5 cent stycket till de allra fattigaste på Haiti. Ingredienserna är vatten, salt, smör och gul jord. Och ja, de är avsedda att ätas. Situationen är ett resultat av att öns växtlighet skövlats som bränsle till kokeldarna och när erosionen sätter in har de fattiga varken försörjning, mat eller möjlighet att laga till den.

Redaktören Bill Moore påpekar att bilden är flera år gammal men tog in den för att presentera sin idé om att belägga alla oljefat som säljs i USA med 10 dollar i tull. Tullpengarna ska satsas på att gynna amerikansk biobränsle-konsumtion så att fattiga på Haiti kan få jobb med att odla energigrödor åt de energitörstande ”nordborna”.

Spontant kan man ju tycka att det är typiskt att fattiga ska producera bränsle åt de rika, men han har en poäng. Kooperation utan gränser har gett ut rapporten ”Med utveckling i tanken” . Där konstateras att efterfrågan på produkten är själva grundförutsättningen för att de fattiga ska kunna börja odla och försörja sig.

I massmedierna ställs ofta livsmedels- och bränsleproduktionen emot varandra. Jag som följt olika biståndsprojekt under många år tror inte att den tudelningen behöver vara sann. Vi-skogen visar i exempel efter exempel hur fattiga med ny kunskap om hur jorden brukas och lämpliga växtkombinationer får ihop både till sin egen mat och kan odla varor för försäljning så att de kan köpa medicin och annat som de behöver.

Enligt Bill Moore ligger det 20 dollar i tull på varje fat brasiliansk etanol, eftersom importen uppfattas som ett så stort hot mot den amerikanska ekonomin. (Den tullen bidrar förmodligen effektivt till att minska efterfrågan på biodrivmedel – min kommentar.) På oljeimporten ligger enligt Bill ingen tull alls. Värdet av den amerikanska oljeimporten beräknas till 600 miljarder dollar i år, vilket är mer än hela den amerikanska försvarsbudgeten. ”Institutet för globala säkerhetsanalyser” (The Institute for the Analysis of Global Security) beräknar att varje miljard som flödar ut ur USA motsvarar 37.000 förlorade jobb.

Västvärldens enorma aptit på olja tömmer inte bara jordens reserver på en råvara som tar väldigt lång tid att skapa. Den orsakar också en av de största ekonomiska omfördelningarna i mänsklighetens historia. Det är oljepengar som bygger skyskrapor, flygplatser, shoppinggallerior och lyxpalats i Abu Dhabi och Dubai.

Medan folk på Haiti äter soltorkade jordkex.