Kalasblomster och blomsterkalas

Dagen efter kalaset for jag runt med kameran och fotograferade blomsterfägringen – och grämde mig över att kameran inte varit med vid fikabordet. För det är ju människorna och stunden man vill minnas, också.

Buketten från mamma, med hennes allra första klematisblomma i förgrunden. (Nåja, den första blomman på de nya estniska klematisarna.) Ska vara en Teksa. Har coolt ”stänkmålade” blad. Dessutom vitpytta, blåklockor, alunrot, rödfibbla, en binka kanske och eeeehh…

Här från andra hållet där en pion stjäl uppmärksamheten. Och så några eeeehhh… Hm. En vädd är det i alla fall där uppe bakom pionen.

Svärmor kom med en brudorkidé, phalaenopsis hybrid, som ersättning för den bortstädade ”pinnen” som vi av ren slöhet haft på köksbordet i flera månader. ”Pinnen” var en frösådd äppelplanta som dog i söderfönstret av oklar orsak i våras.

Långstjälkade (långskaftade?) röda rosor från A. Numera har vi en hög smal vas speciellt för sådana. :-)

Lite utom tävlan är denna begonia som jag köpte som en brun, torr liten knöl i vintras. Den blommade för första gången lagom till kalaset. Egentligen beställde jag en rosavit Bouton de Rose, men den knölen försvann visst nånstans i posthanteringen, så jag fick önska en ersättare och valde en rödvit Picotee, som landade i postlådan den snöstormiga dagen då jag var på jobb i fjällen. Tur att det finns en snäll granne att ringa till… Det tog några veckor innan de första bladen stack upp ur krukan och vi kunde vara säkra på att den överlevt.  Well. Jag är ju ingen begoniakännare men jag är inte heller färgblind. Inte är den så kråsskjortefylld heller. Men jag tycker att den är fin.

Och så den överdådigt blommande kornettblomman (streptocarpus) som jag nyligen fick av grannen. Grannen har ett helt norrfönster fullproppat med likadana.

Extra glad blev jag över att en blomma på mommas spindellilja oväntat öppnade sig sent på kalaskvällen. Den brukar nämligen blomma på min födelsedag men för några dagar sedan var jag lite olycklig över att det inte ens siktades en stjälk. Samma kväll var vi för övrigt på restaurang och dit kom minsann även mediet som tidigare framfört en hälsning från momma. Den historien finns här och upplösningen här. Mediet är numera TV-kändis och var där med teamet så det var inte precis läge att småprata. Men det var lite kul i alla fall.

RSS · TrackBack

Skriv ett svar



































eXTReMe Tracker