Kaspers sista dag

I dag blev Kaspers sista dag. Min fina katt fick hjälp av veterinären att somna in.  Nu vilar han intill Scooby under päronträdet.

Den sista månaden blev en lång väntan på att han skulle få tillbaka aptiten, ett mirakel som inte skedde. Han tynade bort inför våra ögon och han var så trött, så trött. Vi förstod ju att han var trasig. I dag när allt var över kunde veterinären känna en stor, hård knöl i hans mage. Säkert var det den som var orsak till kräkattackerna i november, och som så småningom ledde till att levern slutade fungera.  I helgen sov han på golvet bredvid min säng, för trött och vinglig för att klättra upp till nån av sina vanliga sovplatser.

Stora, ståtliga Kasper som kunde hoppa nästan två meter från stillasittande. Han gillade verkligen att ligga uppe på höga skåp. Han tog sin uppgift som sällskapsdjur på allvar men ville inte sitta i knä och absolut inte bli buren i famnen. Hellre ville han ligga på bordet, med min arm som kudde.

Fyra år fick vi tillsammans. Det känns som att livet var orättvist mot Kasper. Vila i frid, mattes fina kisse.

1 kommentar »

  1. Lars skrev

    lördag 1 juni 2013 kl 21:32

    Trist :-(

RSS · TrackBack

Skriv ett svar



































eXTReMe Tracker