Livskraft
Jag läser om rosor som är som primadonnor. Endast det bästa är gott nog, gödsel, vatten och sol ska de ha i mängder och ändå vill de inte.
Annat är det med den här lilla sötingen.
Hon bor längst in i syrenbusken, på nordöstra sidan intill tre glupska björkar, och får på sin höjd ett par timmar sol.
Jo jag vet att jag har trädgården full av fina namnsorter men den här är lite extra. Jag gissar att den är frösådd av en fågel, därmed unik för den här gården och bevisligen en riktig tuffing.
Jag är ganska säker på att det är den ursprungliga pimpinellrosen (rosa pimpinellifolia/spinossisima), den som är ”mamma” till Poppius, Finlands vita, Aicha, Stanwell Perpetual och många andra av mina favoriter. Enligt en gammal uppgift citerad av nordiska floran blir den inte mer än 60 centimeter hög men en bra marktäckare.