Nedslag i handarbetshistorien
Jag har traderat åt mig ett 20-tal gamla och halvnya handarbetstidningar. Den äldsta ”Handarbete och sömnad” var från 1979, en från 1980 och flera stycken från 1981. Nästan 30 år gamla, kompletta med mönster!
Vissa saker skrockade jag åt, som stickbeskrivningen till den bekväma baddräkten. Eller förresten nästan alla stickmönster, och karlarna som klätt upp sig i de färdiga modellerna. Stiliga och käcka gossar allihop. I ett nummer var allting ”smart” i betydelsen snygg, häftig. ”Det ser smart ut.” Skulle man kanske lägga till vokabulären.
Andra saker är lika aktuella som i dag. På julbroderifronten har inte modet förändrats nämnvärt på 30 år. Pennfodralet tror jag att jag ska sy som stickfodral. Grundmönster till tumhandskar åt hela familjen har jag faktiskt önskat mig.
En sak som slog mig när jag bläddrade igenom tidningshögen var att de flesta måste göra just det, bara bläddra. Om trogna prenumeranter skulle göra en eller två grejer ur varje nummer skulle deras hem vara nedlusade av jul- och påskpynt, dukar, tabletter, väggdekorationer, klämmiga kuddar och stickade tröjor på bara några år. Och hur förklarar man annars att hela tidningsbunten hade kvar sina mönsterbilagor i nyskick?
Kajo är ett alias för Karin Johansson. Bor tillsammans med Arla och katterna Tjadden och Nuffe på en liten gård där gräsmattan får ge plats för fruktträd, rosor och perenner. Driver ett företag. Gillar min Mac och te med mjölk. Välkommen. 