På nyårsafton hade vi besök och en av gästerna hade en iPhone 3GS med sig… Det kunde ju bara sluta på ett sätt. A satt och lekte med den lilla dosan hela kvällen tills batteriet tog slut.
Nu har han en egen, och gör sitt bästa för att överföra viruset till mig.
Permalänk Kommentarer avstängda
En del av hushållets filt- och badhanddukslager tjänstgör numera som dragblockad och tilläggsisolering i kontoret. Världens frusnaste människa, det vill säga jag, har nämligen haft väldigt kallt på arbetsplatsen den senaste månaden. Fönstren är otäta, vid balkongdörrens nedre hörn blåser det i princip rätt in eftersom dörren har slagit sig, och nästan lika friskt fläktar det längs överkanten på golvlisterna bakom elementen. Jag tror att de helt struntade i isolering när de byggde balkongen.
I dag tog jag mig för att mäta temperaturer. Jag har en sån där termometer med dubbla givare så jag kan mäta på två ställen samtidigt.
Utomhus är det just nu –25.
På insidan av tröskeln cirka en decimeter upp i luften (bakom filt- och handduksbarriären) är det –19,7. (Jo, du läste rätt, det står minus framför siffrorna.)
På golvet, en meter in i rummet, är det +13,9 grader.
Förut i dag när utetemperaturen steg till cirka –21 var det +16 grader som bäst.
Stackars Scoobs har sin plats på golvet cirka 1,5 meter från dörren. Scoobs är möjligen en av världens frusnaste hundar. Undrar om han kommer att få för tidig reumatism av golvdraget?
Borta vid min plats har jag inte vågat mäta. Men jag har långkalsonger, tjocksockar och fleecetröja på mig.
Permalänk Kommentarer avstängda
Om man vill ha ett eget hus nån gång i framtiden så bör man spara till en rejäl handpenning. Lämpligen uppnås detta genom att konsumera mindre. (”Jag haaar ju ändå mer än jag behöver av precis allting. En tusenlapp är en xxx-del av en handpenning!”)
Denna föresats sprack fett i går vill jag säga. En anledning kan vara bristande motivation: Vem f-n vill egentligen ha ett hus i det här kallhålet?! Vi har haft kring –20 i flera veckor nu.
Hm. Eller så har jag bara usel karaktär.
Eller, förresten, jag skyller på utifrånkommande köpimpulser och frestelser:
En, två, tre köpknappar tryckte jag på samma kväll. Nu gläder jag mig storligen åt att få hem paketen och få börja leka med mina nya fynd.
Dessvärre är jag inte färdigshoppad med detta, jag har fler svårregerliga pseudobehov. Haha, där kom jag på en ursäkt till: frossandet i onödiga småprylar är förstås ett tröstbeteende för att jag inte kan unna mig de stora sakerna på önskelistan?
Alltnog, det ser mörkt ut på den här delen av ”gör om mig själv”-listan.
Permalänk Kommentarer avstängda
Jag gillar årsskiften. Det lugnare tempot över helgerna är ett givet tillfälle för reflektion och framtidsdrömmar.
I den här familjen har vi lagt på oss vikt de senaste två åren, och det går bara åt fel håll. Vi har konsensus om att vi ska ta itu med det, men inte riktigt när eller hur, förutom att det nog ska bli läsk-kakor-och-godisförbud i huset eftersom A inte kan nöja sig med att äta litegrann när han blir sugen, han vräker i sig tills det tar slut, och har han inget eget snask så proppar han utan samvetskval i sig mitt.
A tyckte att det var lika bra att börja 1 januari, så morgonen efter nyårsfesten stod jag i köket och räknade över vad som i så fall skulle kastas ut:
* Resterna av två megachipspåsar, uppskattningsvis cirka ett halvt kilo
* Ett par liter päroncider
* En låda glass
* Två tuber chokladsås
* Två påsar maränger
* Vispgrädde
* Tre fjärdelar av en kladdkaka
* En halv påse nonstop
* En halv påse lösgodis
* En oöppnad Noblesse-ask
* Två burkar mini-Plopp och mini-Twix
* Några små kexchoklad
* Två fulla burkar hembakade kakor
* En oöppnad förpackning vaniljsås med utgånget datum
* En halv burk köpe-pepparkakor
* En påse cheeze balls
* Två lådor äppelkrona (18 mazarinliknande bakverk)
Inför åsynen av alla dessa skatter enades vi om att det ju fortfarande är jullov, och vi hade ju sagt att vi inte skulle införa några restriktioner den perioden…
Nu lutar det snarare åt att det godis som finns får ätas upp, men vi ska inte köpa nytt. Well, hehe, jaja. Utom på lördagar då? Och fredagkvällar? Och kanske ett litet tröstlager när man känner sig trött och hängig?
Permalänk Kommentarer avstängda
Scoobs fick en ny sele i julklapp av fjällan Simba, i svart med reflexdetaljer och klickspänne. Kolla vad stilig han blev! Matchar strumporna också.
Omdöme från test i kvällsljus: ”De va huskut va dom bläga, banna dann”.
Permalänk Kommentarer avstängda
A brukar säga att man aldrig ska kasta nåt. (Och han lever som han lär…) Nu får jag kanske ge honom rätt. Jag har tänkt kasta mina gamla SCSI-scanners eftersom min dator saknar drivrutiner och SCSI-kontakt. Enda anledningen att de fortfarande finns kvar är att de är undanstoppade i ett förråd.
Nu hittade jag en programvara, VueScan, som stöder mer än tusen gamla scanners, däribland mina, inklusive den SCSI-till-USB-konverterare som jag köpte men aldrig har använt. Programvaran kostar 40 dollar och man kan provköra den gratis. En programvara – alla scanners, känns som ett rätt bra sätt att inte bidra till sopberget?
Hmm, jaa. Eller så kan man ju betala lite mer och få den här lilla godingen från Kjell & Company, (som jag suktade svårt efter redan för ett år sedan) – men till den finns ju inte drivrutiner för Mac. Håhåjaja.
Så läste jag i nåt sammanhang att Bildinsamling (Image Capture) finns inbyggt i Mac:ens operativsystem och tydligen är betydligt förbättrat i Snow Leopard jämfört med Leopard som jag har.
Om jag köper den där söööta lilla MacBooken som jag suktar efter så får jag Snow Leopard med den. Den finns just nu hos Macoteket för 8000 spänn, som hittat.
Men så läser jag min gamla scanner-rambling och påminns om att jag hittills redan spenderat tusentals kronor på scanners men fortfarande inte har producerat bilder i någon nämnvärd omfattning. Det är möjligen något annat det sitter fast i.
Permalänk Kommentarer avstängda
Termometern visar –22. Vid frukostbordet återlanserade jag en gammal goding.
K: 15 september drar vi. Azorerna eller kanske nån av Kanarieöarna. Sen kommer vi hem till lucia, fira lite…
A: Höpp-höpp, sakta i backarna. Vad är det för mening med att komma hem till Lucia om det är –22?! Bättre att vi stoppar de små mammorna i ett paket och skickar dem till oss i stället.
K: Hmm. Ja, det förstås. Men ska det inte vara lite snö och skidor och så..?
A: *bläng*
K: Men det finns ekonomiska skäl också, det är ju högsäsong och dyrare över jul och nyår.
A: Det beror ju på vart vi åker.
K: Vi ska väl hålla oss i Europa? Fast det är klart, El Salvador till exempel har ju bästa vädret i december och billigt är det… men det är farligare.
A: Man vill inte komma hem full av hål!!!
K: Nu var det kanske inte alla vapen jag tänkte på lika mycket som denguefeber, malaria och allt sånt… men visst, man går inte ut efter klockan åtta på kvällen på sådana ställen. Och resan blir mycket dyrare och tar skitlång tid.
A: Hela Sydamerika går bort, avgjorde A.
K: Europa alltså.
K: Sen åker man tillbaka kring 15 januari och stannar till …
A: .. i maj vill jag vara hemma, jag gillar när naturen väcks till liv.
K: Det blir tre månader till mitten av april, men då får vi mer slask än vi behöver. Kanske 3,5 månad till månadsskiftet april/maj blir det bästa.
A: *nickar begrundande*
K: Jag funderade på hur det skulle vara att kliva in på ett hotell och försöka förhandla åt sig ett bra pris på hyra i tre månader. Då slog det mig att man ju måste städa ut sig när man åker hem till Lucia. Tror du att man har samlat på sig en massa grejer på tre månader? Får det plats i väskorna? Och hur gör man med kläder? Det är ju ingen mening att släpa hem väskan full med shorts om man ska tillbaka till samma ställe..?
A: Vi borde köpa nåt istället, så vi kan lämna grejerna.
K: … men då blir det ju samma sak, gräsmattor att klippa och fönster att kitta och ständig oro för att nåt ska hända när man inte är där…
K: Men det vore ju bra att hålla sig till samma ställe, för då kan man ha samma bredband. Det blir ju jobbigt om man måste skaffa nytt abonnemang varje kvartal…
A: Var ska vi bo när vi är hemma? Det blir ju skitdyrt att ha dubbla boenden.
K: Vi får väl flytta till en etta…
A: Det blir dyrt i alla fall att betala hyror när den står tom.
K: Nåt billigt på landet då? Vi ställer en liten holk hos K. Eller stugan..?
A: Hahaha! Vi kan flytta till spjucklet?!
K: …
A: Men Hund då?
K: Så länge vi håller oss i Europa så får han följa.
A: Men då måste vi ju droga honom och stoppa honom i en låda?
K: Åh, men det går nog, han vill nog gärna följa med till värmen.
K: … men nääär ska du skaffa ett jobb som går att ta med sig?
A: … jo men det är på gång…
Ja visst ja. Det är ju där vi alltid strandar.
Permalänk Kommentarer avstängda
Mamma och jag diskuterar utetemperaturer.
– Vi har –19, säger hon.
– Här är det –17, konstaterar jag.
– Jaha. Je e litte väär je men du e int så klein du hell, säger hon.
Norröver har de haft –29 i dag. Ändåh vääär de. Brr.
Scoobs har förstås strumpor vid våra max 15-20 minuter långa promenader. Stackarn, tänk att han blir så olycklig varje gång jag tar fram dem.
Permalänk Kommentarer avstängda
I förrgår gjorde jag research om en kinatillverkad värmepress som ett brittiskt företag med ganska dåligt rykte säljer under eget märke. Jag hittade kanske 30 negativa omdömen (majoriteten om symaskiner, ett fåtal om värmepressar), ett par positiva omdömen, och ett inaktivt konto på Ebay där företaget fått 13960 positiva poäng men även där kunde man se en del negativ feedback.
Sammanfattningsvis: Oerhört billigt och många nöjda kunder ”out of box”, men om/när kunden får problem, så kan man lika gärna glömma sina konsumenträttigheter och hellre vända sig till en lokal verkstad eftersom efterservicen verkar obefintlig och förenad med besvär, extrakostnader och besvikelse.
Om man gillar spel och lotteri, så kan det ändå vara en bra affär. Jag gissar att någon eller några på hundra är felande. De andra får en ny transferpress till under halva normalpriset.
Det här fick mig att fundera en del över företagande och internethandel. Sannolikhetsregeln gäller alltid: Verkar det för bra för att vara sant så är det oftast det. Omdömen och andras erfarenheter finns ju ofta om man letar efter dem. Ändå kan dåliga företag fortsätta göra affärer i åratal. Strunt samma om vissa kunder aldrig kommer tillbaka. Det finns alltid en ny kund att lura.
I dag hittade jag det här som gör mig rent förbannad. ”Mindre än fem år efter installationen har 92 procent av alla luft/luftvärmepumpar blivit skadefall hos ett försäkringsbolag, visar skadestatistik från Folksam.” Och även om just den typen av pumpar är mest skadedrabbade så kommer andra värmepumpar inte långt efter.
Jag säger det igen: Nio av tio kommer att gå sönder inom fem år!
Plötsligt förefaller några felande på hundra vara fantastiskt goda odds, när man inser att oddsen på värmepumpar är de omvända, och då snackar vi investeringar från 15.000 till kanske 150.000 kr för en bergvärmepump.
Permalänk Kommentarer avstängda
Kajo är ett alias för Karin Johansson. Bor tillsammans med Arla och katterna Tjadden och Nuffe på en liten gård där gräsmattan får ge plats för fruktträd, rosor och perenner. Driver ett företag. Gillar min Mac och te med mjölk. Välkommen. 
