kajo.info.se

Jag har hört att det finns några som rabblar besvärjelser och utför konstiga danser för att det ska vara vitt på julafton. Ni kan sluta nu, det räcker. :-)

Till alla scrappare i min tillvaro, en liten förskottsjulklapp: 25 layoutidéer att inspireras av hos BHG Scrapbooks etc. Lite julkul är det väl med lucköppningen ovan? Varje litet paket innehåller en bild med bildtext. Jag gillade LO nummer fem också, fullpackad med bilder.

Och om foton inte är din pysselgrej, men det kliar i fingrarna, så kanske 29 snögubbspyssel i diverse tekniker hos BHG (Better Homes and Gardens) kan vara nåt?

Eller, kanske dyka huvudstupa in i ett applikationsprojekt? Inspiration och tekniker finns hos Allpeoplequilt.com. Här finns en del väskmönster och presentpåsar och sånt också, gratis om man registrerar sig.

Nyhetsbrev med massor av pysseltips gratis via mejl ett par gånger i veckan för den som så önskar.

På reklamkampanjen raddajulen.nu avslöjar Marabou att de tänker stoppa in en ny pralin i Aladdin-asken – och därför måste en ut. Man får inte rösta på den som ska ut, bara ”rädda” sin favorit.

Man undrar ju om konceptet gått fram? För när man kollar vilka praliner som folk rankar högst, så ligger den förfärliga körsbärspralinen på Topplistans första plats?! Hujedamig, hur gick det till?

I det här hushållet köps det inga Aladdin-askar. Vi håller oss till Paradis, men även där måste man ju rensa bort ett par som är fullständigt oätliga (kokos, marsipan och romrussin).

Nu finns Google Chrome Beta för Mac »

Svensk Fastighetsförmedling hoppas få sälja världens dyraste pepparkakshus, en herrgårdsliknande sexrumsvilla i ”klassisk dessertstil”.

Nu har ni chansen att förvärva ett i sanning delikat objekt i centrala Göteborg och på köpet göra en garanterat god investering.

Den herrgårdsliknande byggnadens brungräddade fasad tillsammans med inslag så som två flyglar, en läcker marmortrappa och en kalorispäckad punchveranda skänker huset dess smakfulla och unika karaktär. Om inte det låter tillräckligt vågar vi lova att fastighetens spektakulära utsikt över den intilliggande marsipansjön får det att vattnas i munnen på även de mest kräsna husspekulanter.

Klicka här för att läsa hela objektsbeskrivningen »

Utgångspris är 35.000 kr. Den som vinner budgivningen får välja vilken välgörenhetsorganisation som ska få pengarna: SOS-barnbyar, Stadsmissionen eller Rädda Barnen

Så här gick det till att göra pepparkakshuset:

18 elever vid Burgårdens Utbildningscentrum har hjälpts åt att rita, designa, sockergjuta trappräcken, måla väggar med guld och formge den ätbara allén. För att skapa huset krävdes 30 kilo pepparkaksdeg och 400 arbetstimmar.

Ja-jo, jag såg kanske nån notis i dagstidningen om att denna nymodighet nu nått till våra breddgrader men jag läste den inte, och tänkte inte mer på det. I dag när jag sökte upp telefonnumret till en bekant via hitta.se så blev jag alltså mäkta förvånad när ett foto av hans hus dök upp intill hans adressuppgifter. Kunde det möjligen vara så att…?

Nyfiket knackade jag in vår adress (öppnas i nytt fönster).

Milda makaron! Man kan ju zooma rätt in i vårt köksfönster! Och där nedanför står min gröna trampcykel! Om man vänder näsan mot öster och går några meter så kan man se min gula lilla sportbil på parkeringen till höger. Den svarta BMW:n som står på gatan är A:s, men Smarten var tydligen inte hemma när fotobussen for förbi.

Jag vände på klacken och ”sprang” ner till Tallåsvägen. Jodå, man kan även zooma in de sorgliga små ursäkterna till blommor i balkonglådan, och ana att persiennerna är nedfällda i sovrummet. En bit bort på gatan mötte jag grannen ute med sin kungspudel.

Okej, gott folk, kom nu ihåg att alltid ha frodigt i blomlådorna, ordning i cykelstället och bilen nytvättad, för du vet aldrig när fotobussen kör förbi!

Weeee! Det här är den mest fantastiska produkt jag sett på … hela året, kanske? Den heter Stepon och är alltså en arbetsplattform i form av en konsolhylla som man hänger på två stegar… istället för att bygga en stor otymplig byggställning eller vingla på en enda stege när man ska upp och skruva, måla eller skrapa på väggen. Helt suveränt för en som alltid-alltid är lite för kort i rocken. Dessutom lätthanterlig: väger bara 8 kilo. Kostar 2000 riksdaler inklusive moms och finns hos Verktygsboden.

En sån måste jag ha…

A brukar kommentera mina habegär i verktygsbutiken med ett ”hmpf, är du medveten om att du genetiskt sett ska gilla smink, skor och handväskor?”.

Nu har jag äntligen tömt kameran på vinterbilder. Det är enkelt att klippa film med FlipShare men man måste lära sig hur mycket den tar bort i övergångarna och det har jag inte gjort än. Sen började jag lägga klipp i ordning innan jag klippt klart, och då går det inte längre att klippa… så de sista två klippen är i fullängd, vilket känns ganska onödigt. Jag har lite dagsljusbilder också. Återstår att se om de blir offentliga.

Och nu: glimtar från nattrunda i Östersund, 30 november.

Eniro-säljaren ringde mig nu i morse när jag var ute med Scoobs, lite purken över brevet jag skrivit. Han förklarade att han inte har provision på försäljning och inte spelar in nåt och… dessutom kostar det billigaste införandet på gula sidorna 2800 kr så 1995 plus moms var ju ett jättebra erbjudande.

Jag var sur och sa ungefär tre gånger att jag absolut inte ska ha något införande – inget alls, jag ska INTE ha nåt. Och sen var det färdigdiskuterat.

Nu grämer jag mig lite att jag inte bjäbbade lite om skillnaden mellan orderbekräftelse och offert också… Om jag begär och får en offert så är den bindande för offertlämnaren, men om jag inte gör nåt, så förfaller den bara, inget händer. Om jag istället får en orderbekräftelse, så är den bindande för mig och jag blir tvungen att betala om jag inte avbeställer exakt enligt de regler som anges i bekräftelsen. Det är en stor ansvarsskillnad där. Ett företag som vill uppfattas som seriöst skickar inte orderbekräftelse när kunden begär offert. Men jag förstår mycket väl varför Eniro bara hanterar orderbekräftelser i sitt system… Eniro kräver dessutom uppsägning skriftligt med fax eller snigelpost – för nåt som de prackar på en via telefon och mejl.

Och nu är jag fortfarande lite sur och liksom uppjagad. Varför då? Varför reagerar jag så? Jag har ju bara tackat nej till ett köperbjudande.

Jag fick en utmaning mitt mellan ögonen *tjong* liksom, från Cilla.

Utmana 5 personer och berätta det för dem,
samt för personen som utmanat dig.
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn.
Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord.
Om personen som utmanade dig har ett namn som
börjar med samma bokstav som ditt,
får du inte ge samma svar som han/hon gjort.
Du får heller inte skriva samma svar 2 ggr.
eller skriva ditt namn som svar
(förutom fråga 1)

1. Vad heter du: Karin (efter mammas faster)
2. Ett ord på 4 bokstäver: koll (viktigt, bör man ha)
3. Flicknamn: Klara (okejokejokej, jag fuskade väl och kollade namntoppen då)
4. Pojknamn: Kevin (på 33:e plats, det enda K-killnamnet på topp 100)
5. Yrke: kapten
6. Färg: karmosin (traditionellt framställt av en lus och i åttan fick vi färga garn med det)
7. Klädesplagg: kofta! (kan fleece räknas som kofta eller måste den vara av garn?)
8. Mat: kyckling, stekt, med klyftpotatis, röd paprika och lööök, samt hemgjord vitlöks- och sweet chilisås, mums!
9. Sak i badrummet: kattlåda
10. Plats/Stad: Köpenhamn
11. En orsak att vara sen: krampanfall? kollektivtrafiksavbrott?
12. Något man skriker: kooooooom dårå!
13. Film: Kalle och chokladfabriken
14. Något man dricker: kaffe (haha, vad var det för odds på den?)
15. Band: Kenneth & the Knutters (nu snackar vi 1990-talsflashback här)
16. Djur: katten Kasper
17. Gatunamn: Konstapelgränd
18. Bil: Karma, fantastiskt fin sportbil från Fisker, väcker svårt habegär
19. Sång: Kaffe och tårar med Marie Fredriksson

Jag utmanar… Tina, Paula, Kicki, Terttu och Evy (de två sistnämnda får i brist på blogg gärna dra in otyget på Facebook, haha :-)