kajo.info.se

Ute på vår nya gård finns ett litet, litet potatisland med några stånd som självsått sig. Där hackade jag i veckan upp två tiolitershinkar med fin potatis. Jag är ingen potatiskännare men nog tyckte jag mig se lite rödgullöga, några få mandel och resten gissar jag King Edvard eller Bintje, utan mer besvär än den stund som det tog att plocka upp dem. Det kändes lyxigt.

I lördags tog vi även upp potatisen ur svärmors land. När vi satte dem i våras var myggen som galna. Nu var det i alla fall myggfritt… A klagade att det var den uslaste skörd han sett under alla år. Asterix gick bäst men vi hade bara en fåra av den sorten.

Vi kärrade också bort resterna av mitt salladsexperiment. Där fanns fem överväxta, sönderfrusna salladshuvuden och två halvmeterhöga salladsträd. Satte jag två olika sorter? Jag minns inte. Men jag ska nog prova igen nästa år, hemma, där vi kan plocka vartefter det mognar. Hos svärmor var det mest sniglarna som fick glädje av odlingen.

Sedan var det dags att klippa och gräva upp svärmors dahlior. De är så stora att de knappt ryms i sina baljor. Hon undrade om vi ville ha en bit av varje, men jag vill nog inte ha några finfröknar som det ska daltas med… Dessutom har jag än så länge ingen plan alls för trädgården. Jag vet inte ens var vi ska ställa utemöblerna.

Till veckan ska jag klippa ner humlen. Det får bli en dag med sol när Scoobs vill stanna ute lite längre på lunchen.

Inne i kammarfönstret har jag en paprika som blommar och har börjat knyta en liten, liten frukt. Hemma hos mams finns också en paprika som har två större frukter; det går rentav se att de ska bli paprikor.