kajo.info.se

Han heter Kasper och är fyra år gammal. Som ni ser är bilden från blocket, inte bara en gång utan två – och det här är tredje gången på ett halvår som han flyttar. Men här ska han förhoppningsvis finna sitt livslånga hem. (Ja, nu menar jag inte bokstavligen i den här lägenheten utan i den här familjen.)

Kasper har haft en tuff dag i dag. Hussen sedan två månader haffade Kasper ovanpå soffryggen och försökte stoppa katten i en flyttlåda. Kasper kissade på sig i förskräckelsen och slogs vilt i lådan så lådan gick sönder.

När jag kom dit några timmar senare med resenären (transportburen) hade katten gömt sig längst inne i duschen. Han skulle i och för sig behöva bada för han luktar kattkiss. Men det var ju inte mitt ärende. Jag försökte övertyga honom att han kunde gå in i transportburen själv, men det ville han inte. Å andra sidan protesterade han inte heller när jag vänligt men bestämt lyfte in honom.

På det hela taget gick hemresan bra. Han fick panik och snodde runt som en galning första gången jag lyfte upp buren, i badrummet, men när jag satte ner den i hallen igen så lugnade han sig och sedan gick det bra. Det saknas en skruv framtill på buren. När jag kom innanför dörren hemma och han kastade sig mot gallret så gick luckan upp. Tur att vi var hemma! Jag ska sätta dit en ny skruv innan vi åker nånstans igen.

Kasper är en bjässe i jämförelse med lillstumpan. Han väger minst fem-sex kilo och är dubbelt så stor.

Lillstumpa ligger i sin hängmatta och har inte släppt Kasper med blicken sedan han kom in. Kasper ligger och trycker bakom tv-bänken, två meter därifrån. De har inte sagt ett ljud till varandra.

Scoobs tyckte att det var spännande med den stora pälsbollen som dråsade ut ur resenären men när Kasper snabbt rann iväg längs vardagsrumsgolvet och jag sa åt Scooby att stanna så har jycken inte med en min låtsats om att det skulle finnas någon mer i huset.

Scoobs har alltså inte kollat bakom tv-bänken en enda gång (duktiga hund! :-) Jag och A går dit lite då och då. Kasper tycker för all del att det är ganska trevligt att vi kliar honom bakom örat, men han är inte beredd att komma fram än på många timmar.