Arkiv maj 2010

Gullplutten Sverker

När föräldralöse kullminstingen Sverker kom till oss i torsdags kväll vägde h*n 247 gram och var full av intorkade bajsklumpar, matrester och söl, så det blev bad i handfatet. Jag säger h*n för vi är inte helt säkra på att det är en hane. A har bestämt att kattungen heter Sverker i vilket fall. Kattungen verkar nöjd med det för den kommer när man ropar. :-)

Jag konsulterade kattuppfödaren Katarina som berättade att en kattunge från födseln bör öka i vikt cirka 100 gram i veckan och vid 8 veckor bör den alltså väga omkring 800-900 gram. Ni förstår ju själva att det är en mycket, mycket liten katt som flyttat in hos oss… Objektivlocket som jag petade in som jämförelse är 52 mm i diameter. Kanten som syns ovanför huvudet är sockeln till köksskåpen. Kissen har med god aptit ökat 40 gram i vikt på två dygn, så det här ska nog gå bra ändå.

Kasper har inte accepterat det lilla pyret än, men Scoobs hade en pytteliten sängkompis i natt och fick vara tuggleksak i morse. Både A och jag får också mycket gos och bus. Myyyys!

Kommentarer (2)

Tillökning!

I eftermiddag får vi en kattbäbis! En liten luddig av oklar härkomst, kön och ålder som Kasper ska bli fadder åt. Mamman blev nyligen påkörd och dödad, men ungarna är i alla fall så pass stora att de kan äta själva och gå på lådan.

Det första jag gjorde i morse var att ta ner svärmors handvävda, golvlånga gardiner… :-)

Kommentera

Plantskolan behöver snart en skolbuss

Om man ska odla nåt tillsammans med otåliga barn, så kan jag rekommendera borlotti-bönor. Där händer det grejer… De är redan 20-30 cm höga och slingrar sig upp mellan bräderna till hyllplanet ovanför där de säkert kan ställa till allehanda hyss: brottas med lobelior, slänga sig i hibiskusen, flirta med persiennsnören och jag vet inte vad. Den utvecklingen hade jag inte riktigt räknat med… Paprikorna som är flera veckor äldre är bara en knapp decimeter höga än.

Frågan uppstod nu var jag ska göra av bönorna. Jag har tänkt odla tomater, gurkor, paprikor och bönor i hinkar men jag kan ju inte redan nu ha 50 hinkar stående på vardagsrumsgolvet?! Eller jo, rent utrymmesmässigt kan jag nog faktiskt det, vi har ett onödigt stort vardagsrum, men A skulle nog inte uppskatta det och själv tycker jag att det blir lite väl mycket gröna-vågen-vibbar kring det hela.

Dessutom vill de rara små liven alldeles uppenbart klättra, och då måste de ju få nåt att klättra på. Resolut packade jag papperskasse och sekatör i fickan och begav mig till området där det röjdes sly i fjol. Jag räknar med att eftersom markägarna inte tagit rätt på groten vid det här laget, så har de inte tänkt göra det. Det är ju inte som att jag avverkat dem, jag knyckte ju bara några döda pinnar på marken… Efter kvistning åkte pinnarna in i duschen och sprejades med badrumsrengöring och hett vatten.

Dessutom har jag räddat tio tomma mjölkpaket från returlådan. Det ryms fem mjölkpaket i en 10-litershink. Planen är nu att stoppa en böna och en pinne i varje paket, och hoppas att det är tillräckligt mycket territorium för dem en dryg månad till.

Därutöver tillkommer snart bekymret att kånka byttor och tråg in och ut på balkongen för härdning. Jag reflekterade över detta till frukost en dag och meddelade A att ”vi behöver en skolbuss!” Den måste vara smal, kvadratisk, hög och hjulförsedd för att ta sig över den höga tröskeln genom den smala dörren och ut på den alldeles för trånga balkongen. Hjulen köpte jag på Ikea förra helgen men resten av konstruktionen återstår att lösa. Möjligen inbegriper den aluminiumprofiler och grytskåpsgaller. (Ooh vad det är praktiskt att tillhöra en klan av samlare och hamstrar. :-)

Det kunde man väl inte förutse att det skulle innebära så här mycket ansvar och uträkningar att vara månskensplantskoleinnehavare?

Dessutom surfar jag alldeles för mycket på trädgårdstillbehör, och en strid ström av trädgårdsböcker flyttar från bokhyllan till sängbordet. Nu har jag dessutom beställt några böcker till, bland annat en om fruktträd i kallt klimat. Det finns en plantskola i Finland som specialiserat sig på extra härdiga sorter och det visade sig att fruktträd är inte alls så dyra som jag trott. Nu ska jag bara bestämma mig för vilka sorter jag vill prova. Och förstås, fortsätta spana efter en tomt att plantera dem på. Dream on, liksom.

Kommentarer (2)

Dags för lekstuga?

Jag har i hemlighet varit lite avundsjuk på folk som kan rita i 3D. För all del på folk som kan rita i 2D också… Jag kan rita roliga streckgubbar på papper, enkla perspektivskisser med penna och så vet jag teoretiskt hur man konstruerar ett centralperspektiv. Längre gick inte teckningslektionerna i skolan.

Senaste åren har folk runtomkring mig producerat 3D-bilder som får mina egna alster att likna grottmålningar. ”Google Sketchup” har de sagt, som om det skulle förklara allt. Jag minns att jag för länge sedan tittade på verktygslådan i programmet i ungefär tre sekunder och avfärdade det som något på rymdforskningsteknik-nivå. Det fanns inte en enda knapp som jag kände igen.

Men nu har jag en het önskan att kunna göra en del bilder i 3D, och därför bestämde jag mig för att åtminstone försöka förstå mig på programmet. Jag såg framför mig ändlösa timmar allokeras innan minsta resultat skulle kunna skönjas. Jag kunde liksom inte greppa hur ett 3D-program arbetar.

Det borde ju kunna finnas några tutorials?

När jag nu tittat på den första 3-minutersvideon är jag såld. Bara rita en fyrkantig bottenplatta och sedan dra upp den till en mjölkkartong. Fantastiskt! Och det är gratis

Kommentera



































eXTReMe Tracker