kajo.info.se

Om man ska odla nåt tillsammans med otåliga barn, så kan jag rekommendera borlotti-bönor. Där händer det grejer… De är redan 20-30 cm höga och slingrar sig upp mellan bräderna till hyllplanet ovanför där de säkert kan ställa till allehanda hyss: brottas med lobelior, slänga sig i hibiskusen, flirta med persiennsnören och jag vet inte vad. Den utvecklingen hade jag inte riktigt räknat med… Paprikorna som är flera veckor äldre är bara en knapp decimeter höga än.

Frågan uppstod nu var jag ska göra av bönorna. Jag har tänkt odla tomater, gurkor, paprikor och bönor i hinkar men jag kan ju inte redan nu ha 50 hinkar stående på vardagsrumsgolvet?! Eller jo, rent utrymmesmässigt kan jag nog faktiskt det, vi har ett onödigt stort vardagsrum, men A skulle nog inte uppskatta det och själv tycker jag att det blir lite väl mycket gröna-vågen-vibbar kring det hela.

Dessutom vill de rara små liven alldeles uppenbart klättra, och då måste de ju få nåt att klättra på. Resolut packade jag papperskasse och sekatör i fickan och begav mig till området där det röjdes sly i fjol. Jag räknar med att eftersom markägarna inte tagit rätt på groten vid det här laget, så har de inte tänkt göra det. Det är ju inte som att jag avverkat dem, jag knyckte ju bara några döda pinnar på marken… Efter kvistning åkte pinnarna in i duschen och sprejades med badrumsrengöring och hett vatten.

Dessutom har jag räddat tio tomma mjölkpaket från returlådan. Det ryms fem mjölkpaket i en 10-litershink. Planen är nu att stoppa en böna och en pinne i varje paket, och hoppas att det är tillräckligt mycket territorium för dem en dryg månad till.

Därutöver tillkommer snart bekymret att kånka byttor och tråg in och ut på balkongen för härdning. Jag reflekterade över detta till frukost en dag och meddelade A att ”vi behöver en skolbuss!” Den måste vara smal, kvadratisk, hög och hjulförsedd för att ta sig över den höga tröskeln genom den smala dörren och ut på den alldeles för trånga balkongen. Hjulen köpte jag på Ikea förra helgen men resten av konstruktionen återstår att lösa. Möjligen inbegriper den aluminiumprofiler och grytskåpsgaller. (Ooh vad det är praktiskt att tillhöra en klan av samlare och hamstrar. :-)

Det kunde man väl inte förutse att det skulle innebära så här mycket ansvar och uträkningar att vara månskensplantskoleinnehavare?

Dessutom surfar jag alldeles för mycket på trädgårdstillbehör, och en strid ström av trädgårdsböcker flyttar från bokhyllan till sängbordet. Nu har jag dessutom beställt några böcker till, bland annat en om fruktträd i kallt klimat. Det finns en plantskola i Finland som specialiserat sig på extra härdiga sorter och det visade sig att fruktträd är inte alls så dyra som jag trott. Nu ska jag bara bestämma mig för vilka sorter jag vill prova. Och förstås, fortsätta spana efter en tomt att plantera dem på. Dream on, liksom.