Tomatpuréfabrikens början
För flera veckor började jag förbereda för en odlingslåda vid garaget. När jag grävde bort grässvålen upptäckte jag att grundstenarna rörde sig. De ligger nämligen direkt på gräsmattan och den har krympt betänkligt efter ett tufft liv där under huset. Vidare grävning var förenad med att risken att garaget kunde tippa. Alltså borde jag lyfta med domkraft, palla under, grusa och sätta dit en sockel av lecablock. Dessutom såg jag nu att vi även borde byta vindskivor, spika fast några lösa locklister, måla samt sätta hängrännor och stuprör. Marken lutar nästan 30 centimeter så det krävs en ordentlig urgrävning för att få alltihop i våg. Många, många skottkärror med grästorvor att lägga på lager nånstans, men vardå? Jag blev alldeles matt av att bara tänka ut allt arbetet.
Men vänta nu. Det är ju en odlingslåda jag behöver. NU. Eller helst för ett par veckor sedan. Fokus!!!
… och titta pionen som jag trodde hade frusit bort har fler knoppar än i fjol.
Simsalabim!
Och det blev kväll, den tredje dagen.
Lådans nya invånare är inte direkt lyckliga efter sin första natt i det fria. Från dunklet i stugvärmen till detta ljushav i *harkel* något mer modest temperatur. Dessutom är de planterade i 40 år gammal torr hästskit, efter att ha svultit i pluggbox. Chocken.
”Jaja”, säger jag åt dem. ”Sluta gnäll, väx till er och producera nu duktigt.”
Kajo är ett alias för Karin Johansson. Bor tillsammans med Arla och katterna Tjadden och Nuffe på en liten gård där gräsmattan får ge plats för fruktträd, rosor och perenner. Driver ett företag. Gillar min Mac och te med mjölk. Välkommen. 
kajo.info.se » Glimtar från en gången sommar skrev
måndag 20 januari 2014 kl 18:24
[…] vips var det slutet av september. Vid lillgaraget blommade dahlior och riddarsporre i tomatlådan som stått tom mest hela sommaren. Tomatlådan har hittills inte producerat en enda tomat. Men den […]