kajo.info.se

För ett tag sedan tipsade A om Emoji, ett ”alfabet” med söta symboler som man kan installera i sin iPhone, gratis, och använda i sms. Glad i hågen installerade jag appen och har använt symbolerna ganska flitigt.

I dag fick jag mobilräkningen efter vår Malta-resa och blev mycket indignerad. Jag hade verkligen varit försiktig med mobilen och bara skickat några enstaka sms per dag, inte ringt eller surfat alls. Det borde vara totalt 15 SMS på sin höjd. Men på räkningen stod det 81 sms?!

Jag har specificerad räkning och jämförde genast datum och klockslag med loggen i min telefon. Ett sms till A blev fem debiteringar, tre debiteringar, sju… Ett sms till K blev tio debiteringar!

Första insikten var att några sms var ganska långa, så då var det väl rimligt att dela dem i fler – men inte sju eller tio?  Jag skrev in sms:et till K i word och räknade tecken: 278. Och kom på att jag skickat kopia till L samtidigt. Okej, det förklarar en del, men resten då?

I MacWorlds forum hittade jag svaret. Ett sms kan vara max 140 bytes. Vanliga bokstäver skickas som 7-bitarstecken och då ryms det 160 tecken. Emoji-symbolerna är 16-bit Unicode och därför tar varje tecken ”mera utrymme” i meddelandet. När man lägger till en Emoji-symbol ändras hela meddelandets teckenkodning till 16-bit. Då ryms det bara 70 tecken per sms.

Dessutom fick jag reda på att när ett sms måste brytas så går en del av utrymmet åt för osynliga instruktioner om hur delarna ska pusslas ihop. 160+160=320 tecken blir alltså minst tre sms om man skriver vanliga bokstäver, och sex ifall man lagt in en enda Emoij.

Okej, nu är det småpengar jag gnäller om, jag fick betala som mest sju kronor istället för en krona för varje sms, ingen katastrof. Men applicerar man det på många sms under lång tid, så skulle det kunna bli dyrt på riktigt.

Foto: Joseph Kisyoky

Jag såg ett program på Discovery om Amos Winter som utvecklat en rullstol för riktigt dåliga vägar. Här finns en artikel från MIT om det. Snilleblixten är att kombinera lokalt tillgängliga cykeldelar med hävstångsprincipen.

Jag blev så glad, och imponerad. Varje dag går utvecklare till jobbet för att fixa en kräm som är lite bättre mot rynkor, eller sparar en tusendel på en produktion eller… Men det här utvecklingsprojektet har potential att göra stor skillnad för så många människor. En av testarna kallar den för sin ”ängelmaskin”. Jag gissar att han menar att den ger honom vingar. Prototypen utökade räckvidden från 100 meter till 1,5 km för en kvinna. Storheten i det lilla!

Handelsbanken använder Google Analytics. Och sjukvårdsupplysningen 1177… och många fler. DN gjorde ett test och lät ”vanligt folk” surfa under en vecka. Sen analyserades loggfilerna i datorn med utgångspunkt i vilka uppgifter google dokumenterat. 75-92% av de besökta sajterna bidrog med info.

Jag tror att google med råge passerat alla klassiska infobyråer som FBI å vad de heter… Man undrar ju lite hur lång statistik som behålls? Dessa oceaner av info måste ta hur mycket plats som helst. Och vilket råvaruvärde som finns där. Tänk alla ljusskygga typer som längtar efter att få fiska i det havet. Vad krävs det för att skydda dessa anläggningar?

Kommer tredje världskriget att handla om tillgång till information? *addera Psycho-filmljud*

På helger när det finns mer tid att frukostera råkade A ideligen ut för tetorsk. Koppen var helt enkelt för liten. Och inte orkar man koka påtår…

Problemet adresserades vid ett Ikea-besök härförleden.

Det verkar lovande, smörgåserandet är avklarat men botten är inte nådd än.

Edit: Har kontrollmätt, koppen rymmer 6 dl!

Elmopeder och elbilar har ett problem i trafikmiljön – de är så tysta att folk inte uppmärksammar dem utan ramlar ut i gatan framför en huller om buller. Well, den här elmoppen har utrustats med ett extraljud. Jag funderar på hur man mår efter ett arbetspass? Tvångstankar?

”Åh, mitt smaskiga rotben!”

”Skulle de där fåniga pinnarna hindra mig från att tugga på mitt favoritrotben? Haha! Jag är tysk ingenjörskonst! Jag använder såna pinnar som tandpetare! Ptwuii!”

A har fått begär efter en verkstadspress. Jag föreslog att han kunde  köpa den till sig själv i sommarpresent.

”Du kan överlämna den med en liten ceremoni: ”Känner du nån press, nu när du fått sommarlov? Njäee! Jamen, här då, vassego så mycket!””

Började jobba kl 10. Händelselöst pass. Fikarast kl 11:30 enligt överenskommelse. ”Max 1,5 timmes klippning per laddcykel” har  jag sagt till dem. Sen vill man ha lite färska ampere i batteriet. Det är min robotliga rättighet.

12:23 Balettuppvisning i krukgettot, fram-å-tebax-snurra-vända-fram-å-tebax. Såg nog att publiken hukade bakom gardinerna men inte hade de vett att applådera min virtuositet. Hmpf. Fikarast igen.

14:31 Blev efterlyst av skallgångskedja. Hade fastnat bakom en jättevallmo, lite pinsamt. Pep ilsket åt matte när hon drog fram mig: ”UPPLYFT” skrev jag ut på displayen. Hon fattade inget, knappade lite planlöst men gjorde tydligen nånting rätt för jag kom iväg i alla fall.

15:30 Tagen på bar gärning när jag somnat med näsan i spirean. Vaknade av att matte tryckt upp luckan och fäpplade med alla knappar, igen. ”PINKOD” skrev jag. Tänkte att hon kanske inte kunde den, så fick man sova vidare. Hon kunde den, äsch. Fick väl rulta iväg igen då. Passerade det där rotbenet som jag bet en tugga av igår, hehe. ”Stick inte upp, då får du en beta igen”, sa jag åt den.

17:27 Nyladdad igen, redo för kortpass. Bara 33 minuter till hemgång. Så får man plötsligt höra klagomål! ”Klipper dåligt. Kanske dags att byta knivar?”, sa matte till husse. ”Jamen vadå, de ska väl hålla mer än en dag?” sa han. Jag orkade inte lyssna på dem, jag rultade bort till slingan och gick hem.

18:42 Häpp, fick man extra kvällspass till 20 då, bara för att husse ville se om jag klippte bättre med nyfilade knivar och ifall regnsensorn skulle lösa ut. ”Baby, ja e sharp as a najjf”, sa jag. ”Å int bryr jag mig om lite vatten från ovan.” Gjorde en perfekt strykning runt vinbärsbusken. Husses kompis D hade vett att uppskatta den i alla fall. Noterade att husse och matte justerat slingan så att det ska bli lättare för mig att gå hem. Omtanke, det gillar jag. Sen gnällde de över regnet och kutade in allihop. Då passade jag också på att avsluta passet.