kajo.info.se

I 7-8-årsåldern har väl de flesta lärt sig att hålla torrt i sängen, tugga med stängd mun och att det är oartigt att rapa och fisa i andras närvaro.

Framåt 12-15-årsåldern börjar den ena halvan av populationen att begära full kontroll över kroppens ljud och lukter: det rollas, skrapas, sköljs, gurglas och parfymeras – och den totala pinsamheten vore fläckar i skrevet på byxorna, tätt följt av en kurrande mage på en knäpptyst provskrivning. Andra halvan av populationen verkar gå åt andra hållet: ju ljudligare kroppsljud desto roligare. Häpnadsväckande mycket tid ägnas åt att skapa det perfekta pruttljudet i armhålan, att rapa bokstäverna i sitt favoritlag och att försöka sätta fyr på en brakfis med tändare.

Kring 18-årsåldern har tjejerna insett att en viss period i månaden kan rendera svavelosande gaser som inte går att kontrollera och definitivt inte att dölja. Killarna har druckit på tok för många öl och nästan storknat av lukten från sin egen avföring, som levererats i porslinsskålen med sådant tryck att smällen hörts in till grannen.

Förutom dessa misshagligheter kan de flesta gå vidare i livet i tron att kontroll över sina kroppsöppningar hör till det normala.

Redan bland 30-40-åringarna blir det uppenbart att den föreställningen är en illusion. Helt oväntat börjar oavsiktliga rapar och hickningar blanda sig i middagskonversationen. Enkla, fysiska ansträngningar som att snyta sig kan få ljudkonsekvenser från den bakre regionen.

Jag går inte in på den här föda-barn-grejen eftersom jag inte har erfarenhet av det, men man har ju läst om mat i behån och rentav ända nere i naveln. Blöta fläckar på tröjan. Problem att hålla tätt i byxorna när man hostar, nyser eller skrattar.

När jag var yngre förvånades jag över att äldre par ofta hade separata sovrum. Jag antog att de inte gillade varandra ”på det sättet” längre utan mer var kompisar, typ.

Nu vid 38 års ålder inser jag ju att det kommit något mellan dem. Det är snarkspöket som har klämt ner sig i mitten av dubbelsängen och bufflat dem åt varsitt håll.

Fortsättning följer.