När man lejer icke certifierade hantverkare…

Mamma har köpt en trädgårdspaviljong med spaljéer av fanerat balsaträ som sätts ihop med pinnar och tunna plåtbeslag. Jag åtog mig monteringsentreprenaden med mamma som assistent.

Första dagen gick åt att tyda ritningen, räkna ut vad som var upp och ner på delarna, pilla fast små kupolmuttrar och grubbla över om långa pinnar skulle vara i långa hylsor eller i korta och vice versa.

Andra dagen skulle byggnadsverket förankras med jordankare och förses med tak och sidovägg.

Summa av dagen:
* skottkärrans innehåll tippade ut två gånger
* en stenflisa skar ett genomgående hål i sulan på mina goretex-skor
* två spaljépinnar gick sönder efter närkontakt med släggan
* ett jordankare fick grävas ner eftersom marken är så #”&”% stenig
* ett jordankare kom inte i marken alls eftersom vi hittade en kabelmarkering just där
* skruvskallarna sticker ut 8 mm från jordankarna eftersom borren var för tunn
* två borrar avbrutna i försöken att vidga hålen

Inne under tygtaket blev det väldigt behagligt klimat och mysigt, en riktig vuxenkoja. På håll påminner paviljongen om en stövare på utställning, alla benen spretar åt olika håll.

Uppdragstagaren rekommenderar att de estetiska bristerna maskeras med snabbväxande klängväxter. Företrädesvis innan papsen eller A kommer på besök och får ett anfall.

RSS · TrackBack

Skriv ett svar



































eXTReMe Tracker