kajo.info.se

I åtta års tid har jag spanat på fastigheter till salu. Man kan säga att jag är väl insatt i det lokala utbudet och prisutvecklingen. I drygt fem års tid har vi diskuterat hur den optimala fastigheten bör vara beskaffad. Den har inte dykt upp än. För två år sedan insåg vi att om den optimala fastigheten finns, så har vi inte råd att köpa den. Det lämnar oss med två val. Att försöka skapa den själva, eller nöja oss med något mindre än det optimala.

I fjol började vi bli stressade. Prioriteten förändras. Vi stoppar 90.000 kronor om år i hyresvärdens ficka och när vi flyttar så har vi inget kvar. Vi skulle hellre betala till oss själva (och banken) och åtminstone kunna hoppas på värdestegring. Komma in i cirkusen och få något att ta avstamp från. Från att ha siktat på det optimala börjar vi titta på ”potential”. Men vilken potential ska man ta fasta på? Potential till snabb värdestegring som språngbräda när det dyker upp något bättre? Potential att med hårt arbete bli ”nästan” det vi vill ha på längre sikt?

Nu finns det ett par tänkbara möjligheter som ligger inom vår budget.
* Ett torp med stora renoveringsbehov.
* En tomt som det pågår rättsprocesser kring.
* Två beboeliga hus som måste flyttas.
* Några hektar mark som kan styckas av.

Om vi prioriterar snabb och enkel flytt, så är det torpet som vi ska kämpa om.
Om vi prioriterar snabb värdestegring, så är det tomten vi ska sikta på.
Om vi vill skapa största möjligheterna på sikt, så är det marken vi ska förhandla om.

Husen har vi nu förstatjing på sedan främste konkurrenten gav upp, men vi måste bestämma oss inom en månad och flytta dem innan hösten går över i vinter.