kajo.info.se

Man skulle kunna tro att det skulle ta slut på torra grenar, efter att Dagmar och Hilde dragit fram. Men Ivar lyckades skaka loss lite fler.

Ryktet säger att Skistar mätte upp 49,5 sekundmeter på Åreskutan när det blåste som värst. Hos oss lär det ha varit orkan, uppemot 30 sekundmeter i byarna.

Innan stormen var vi ute och plockade ihop lösa grejer, och spikade fast dörrar. När jag kom runt husknuten fick jag ett stenskott i pannan. En påminnelse om varför man inte ska gå ut när det stormar.

Det går ett vindstråk över vår gård, eller egentligen tre, där ladugården och huset står som två vågbrytare. Här fällde Ivar en björkstam. Vi blev förvånade, det är ju en ung björk, men inte så märkligt när man ser rötan. På gräsmattan ligger en takplåt från grannen, dubbelvikt. Visst nämnde jag att man inte ska gå ut när det stormar?

Portarna tog sig lyckligtvis inte så långt.

Hos grannar har det trillat ett träd på taket, en flaggstång vilar i en björk och en takränna hänger som en serpentin längs väggen. Betydligt dyrare blev skadorna inne i stan, där stora tak lossnat.

Det känns tryggt att bo i ett hus som stått i över hundra år.

I dag har vi  hängt tillbaka portarna och invigt min nya elektriska motorsåg. Man kan se brottytan på trädet precis ovanför A:s armar och rygg.

Helgen ägnade vi åt att plocka ut tält ur mjölkkammaren. Där fanns dels ett 3×3 partytält med extra fönsterväggar, dels ett 3×9 lagertält med extra fönsterväggar samt ett 3×9 sönderblåst lagertält med banan- och propellerformade rör och fransiga dukar. Drygt 160 kilo delar, gissar jag, som nu noga sorterats, räknats, skadeinventerats, packats, märkts, försetts med inventeringslista och byggbeskrivning samt flyttats till mer lämplig lagerplats. Jag har även gjort en ny shoppinglista och arbetsorder eftersom den gamla (som jag gjorde i fjol) på något magiskt vis försvunnit.

Vi behöver mjölkkammaren till andra saker i vinter.

Dessutom har jag ritat och räknat och funderat. I flera veckor har det legat ett A3-ark på köksbordet som vi fyller på eftersom vi kommer på saker. Det är snart fullklottrat på både fram- och baksida. Det är grunden för 5-årsplanen som vi egentligen skulle ha gjort i mars. Än så länge är det mest ”vad” och försök till ”i vilken ordning”, delprojekt för delprojekt. Är det exempelvis fiffigt att putsa socklar innan man lägger golv? Eller bättre tvärtom?

Jag kämpar fortfarande med hur jag ska fördela allt ”vad” på en annan lista som är ”sammanlagt när”. I teorin är jag stark anhängare av idén att man bara ska ha ett byggprojekt på gång i taget. I praktiken faller det sig opraktiskt. Det går inte gjuta eller måla utomhus på vintern, men det finns annat man kan göra. A och jag har en överenskommelse om att göra innejobb på vintern och utejobb på sommaren. Det tar bort en del av ångesten över alla ofullbordade projekt. Otåligt vill jag trycka in allt på en gång men jag vet att det inte går, det är därför vi gör en 5-årsplan.

En bra vintersport är att planera. Och räkna, nämnde jag möjligen att jag räknar…? Varenda dag.

– Hur mycket golvet och inredningen kostar till kasa om vi gör si eller så, samt fördelar respektive nackdelar med alternativen. Vilka grejer som ska ha sin plats där. Var de grejerna/sysslorna som inte får plats ska finnas/göras istället.

– Hur portarna ska se ut på kasa. Jag har googlat bilder på slagportar, mätt upp våra egna, beräknat materialåtgång och priser. I snitt är materialkostnaden en tiondel av att köpa färdigt.

– Hur mycket plats jag behöver i teknikboden för en ny idé, och om boden i så fall ska utökas på längden, bredden eller kanske åt båda hållen. Jag har skissat med papper och penna i sängen på kvällarna, krupit med måttband på marken, spikat stålpinnar i den frusna gräsmattan och ritat blyertsstreck på fasaden – och nu ritar jag vid datorn. Inte klart än. Men jag behöver i alla fall åtminstone 12 kvadrat till.

– Hur många kvadratmeter byggställning man får ut av en begagnad hög med ställningsrör, och vad som måste kompletteras. Alternativ är att bygga ställning i trä, eller hyra, och vad det kostar.

Sedan återstår att övertyga A om att en idé är bra. Ibland blir det bifall oväntat lätt, men det kan också bli återremiss eller avslag.

Så går vi framåt, ett steg i taget.

Jag kände igen det direkt, huset på Lillgatan, när det kom ut hos mäklaren. Då visste jag också omedelbart vad som hänt. Vila i frid, lilla tant. Läs en historia om huset här.

Jag är ledsen att även det här lilla huset nu kommer att rivas för att ge plats för en modern villa med öppen planlösning och stora glaspartier.

Precis som det gick med huset på Linnégatan. Den lilla tanten flyttade till en lägenhet i samma område. Undrar om hon såg när huset revs och hur hon kände det då?

Men I Ching hade rätt, det är något som äter huset på Lillgatan om än inte råttor, och det är dyrt att åtgärda, enligt värderingsmannens rapport.

Kommer jag att bli en liten tant och uppleva dagen då mitt hus rivs?

I vårt badrum rinner duschvatten inte frivilligt till avloppet. Man får jaga dit det med en gummiskrapa.  I början använde vi en svart skrapa som färgade av sig på den ljusblå plastmattan. Fuuuult, och inte gick märkena att få bort med vanliga rengöringsmedel.

Efter att jag köpt en vit gummiskrapa hade jag ett naivt hopp om att den mörka beläggningen så småningom skulle nötas eller blekna. Vilket den så klart inte gjorde.

Det märkliga är att det inte finns sjutusen tips på google om hur man tar bort gummistreck från plastgolv. Så ovanligt kan det väl inte vara? Det blev till att försöka tänka kreativt, dels på temat ”lika löser lika” och dels kolla vad som funkar mot gummirester i andra sammanhang, till exempel på fordon.

Resultatet blev en match mellan outspädd såpa och 5-56/WD-40. Båda fungerar om de får verka ett tag.

Edit: Efter det storskaliga städprojektet har jag ytterligare erfarenhet att dela med mig av. 5-56 är klart effektivast, men ger en oljig hinna som måste torkas bort med massor av papper och luktar starkt när det blir stora mängder.

Uppgiften igår var att köra 40 mil i tokig påsktrafik för att hämta ett ton klinker på utförsäljning.

I dag ska 42 kartonger a 25 kilo handlastas in i ett förråd. Oklart var jag ska ställa dem eftersom de är till flera projekt varav några ligger ganska långt bort i tid.

Reflektioner från gårdagen:

Fan hur påskfirare kör! Värst i år var några merca-ägare. Jag räddade nog sammanlagt 22 bilister från böter genom att samla på mig köer bakom släpvagnen. Poliserna vid de olika kontrollerna lyfte inte ens fartkameran när min kolonn passerade. Tack Forden för att du har farthållare.

Angående att köra klinker på pall: Kolla däcktrycket innan lastning är bra… Och en lång släpvagn är svårare att lasta med truck. Västernorrlands eländiga vägar gav en marschfart på 50 knyck (det ska gärna vara klinker å inte mosaik när man är framme) medan sista sträckan höll för 70. Totalt 7 timmar tog resan enligt följande: dit 2,5, lasta och banda drygt 0,5 samt hem 4 timmar.

Jag har kollat husets energiförbrukning åren 2010, 2011 och 2012 och sett hur varje förändring i utomhustemperatur återspeglas proportionellt på elförbrukningen. Kurvorna följer varann precis.

2010 och 2012 var kyliga medan 2011 var lite varmare. Årsmedeltemperaturen var 3,0 respektive 4,5 grader. Denna förändring på -1,5 grad betydde +3000 kWh för oss på ett år. Tänk vad billigt det ska bli om klimatexperterna har rätt i sina beräkningar av växthuseffekten…

Husets energiförbrukning är intressant både för hushållsbudgeten och för att man ska kunna räkna på olika värmekällor.

Därefter gjorde jag en förvånande upptäckt. Vi sparar inget på att byta till fjärrvärme i dagsläget. Det beror på fyra saker:
1) Fjärrvärmepriset är högre (57,5 öre/kWh) än elpriset (för närvarande 42 öre – lokalrabatt 4 öre = 38 öre + 13 öre nätavgift = 51 öre/kWh).
2) Det tillkommer ytterligare en fast avgift för FJV, vilket ökar våra fasta kostnader från 2.915 kr i dag till 7.570 kr med FJV.
3) Vi har redan lägsta elsäkring (16A) och kan inte spara på att säkra ned.
4) Vi får en investeringskostnad på lågt räknat 50.000 kr inklusive vattenburet vilket med avskrivningstid på 20 år är en årskostnad på 2.500 kr.

Summerar man så blir det 21.000 kr/år för direktel i dag och 24.000 kr/år för hushållsel och fjärrvärme efter investering.

Termostater och radiatorer åldras och behöver bytas ut. Vattenburet känns som enda framtidssäkra lösningen för då kan vi fritt välja värmekälla. Just nu känns det inte bråttom att byta.

Jag har varit lite orolig på sistone att jag inte skulle hitta nåt nytt ämne som förmår mig att smita från jobbet, splittra min energi, slösa bort mina kvällar och hålla mig vaken om nätterna med febriga idéer… *ehem*  och därför är det med stor belåtenhet som jag känner att jag nu har ett embryo till ett grandiost forskningsprojekt med nördmöjligheter i sällan skådad omfattning.

Tadaaah! Jag kastar mig in i ”socioekobo”-projektet.

Extra belåten är jag med att det kombinerar andra små och stora gropar som jag redan grävt. Nu finns alla möjligheter att få till en jättegrop!

Vem vet. Jag kanske rentav kan uppnå det tillstånd som i datorvärlden kallas ”trashing”, där informationsskyfflande slukar så mycket resurser att inget blir uppnått, uträttat, färdigt; resultat av processen lika med noll, förbrukade resurser lika med 100. (Vilket väl i realiteten är ungefär samma sak som en soffpotatis framför TV:n fast mycket jobbigare.)

Oh joy.

Jag är fortfarande sur, arg och ledsen över frosten. Så onödigt!!! Och nästan hånfullt att det varit 18 grader varmt efter det, som om inget hade hänt, förutom då att hela höstens blomning omintetgjordes på några timmar.

Men det finns annat att glädja sig åt:

• Vi har fått bygglov! (Och en räkning på 6.000 kr. Och en saftig räkning till att se fram emot när vi fått ihop bygganmälan, vilket är ett stort jobb med alla konstruktionsritningar, kontrollplan och certifikat som krävs. Men det bekymret tar vi sen.)
• Jag har fått avisering om att 25 kilo lökar är på väg från Holland. (Och jag är fortfarande inte klar med rabatterna där de ska ner. Men nu har jag en plaan…)
• Forskarna har bekräftat att choklad är bra, gärna en halv kaka i veckan. Låter lite snålt. Jag tycker att vi enas om att det för säkerhets skull ska vara en hel kaka i veckan. 200 gram. Gärna Marabou Digestive, tack. (Det blir 52 veckor gånger 16 kr, summa 832 kr. Kan jag sätta upp det som friskvård?)

06:41 registrerade jag ett ärende hos Ledningskollen.se (där man kan begära kartunderlag eller utsättning av ledningar innan man gräver).

06:55 fick jag meddelande att utsättning kommer att ske.

08:15 var det gjort!!!

Det visade sig att vi har hela byns matarkabel nedgrävd på tomten… Kanske hade betydelse för den skyndsamma hanteringen. Normalt ska det ta tre eller tio dagar.

Att bo här är en källa till glädje och tacksamhet till livet i största allmänhet.