Husköp? Jaha men först en burk valium då…

Först var det budgivningen som höll på att ta knäcken på våra nerver. A studsade till varje gång han fick ett SMS, för det kunde ju vara besked om att budet höjts igen. Sen äntligen lade budgivare 3 ner, bara precis innan vi själva nådde taket.

Då började vi oroa oss för att det skulle komma till nya budgivare. Risken ökade för varje dag som gick tycktes det oss.

A ringde till mäklarkontoret för att fråga när budgivningen skulle anses färdig. Det visade sig att ”vår” mäklare hade gått på semester och mäklare två jagades upp för att avsluta budgivningen och ta bort annonsen. Vi vet ju att affären inte är klar förrän kontraktet är påskrivet; fram till dess är säljaren fri att sälja till vem h*n vill, och därför ville vi skriva kontrakt omgående. Men vi ville ju också låta besiktiga fastigheten.

Mäklare två tyckte inte att det skulle skrivas nåt kontrakt förrän besiktningen var gjord, för det var så jobbigt med undantagsklausuler. Samtidigt visade det sig att besiktningsfirman också hade semester och satte upp oss på en tid om drygt tre veckor.

Mäklare tre engagerades och trodde sig kunna ordna fram en tidigare besiktning. I flera dagar väntade vi oroligt på ett nytt datum. Mäklare tre skrämde upp oss med att tala om hur ”upprörda” de tre 80-åriga säljarna blivit över vår begäran att få besiktiga huset nu när de trott att affären var uppgjord och klar, men att han nu lyckats lugna ner dem.

Samtidigt skulle bolåneansökan slutföras. Vi hade lånelöfte hos SBAB, men nu gav de besked att ”fastigheten inte kan belånas”. En sommarvikarie avfärdade mig snorkigt och utan förklaring, och sa att vi fick vända oss till andra bolåneinstitut. Efter flera samtal till Lantmäteriet och Skatteverket hade jag pusslat ihop saken. Vi fick inte låna därför att fastigheten var avstyckad i år, och SBAB belånar inte fastigheter som saknar taxeringsbeslut. Fastigheter som styckas av i år deklareras nästa år, vilket innebär att taxeringsbeslutet fastställs i juni 2011.

Den här sommaren gäller övergångsregler för bolån. Hos SBAB har man fått låna upp till 95% av köpeskillingen, medan andra långivare gett upp till 90%. Vi ville låna hos SBAB för att kunna använda våra sparpengar till att köpa vitvaror som helt saknas. I juli antogs nya regler som säger att bolån från 1 oktober bara får ges till 85% av köpeskillingen. SBAB införde de nya reglerna direkt, men gjorde undantag för dem som hade lånelöfte utfärdat före juli. Det hade vi. Men nu var som sagt den dörren stängd.

Med nya regler ökar handpenningen från 72.000 kr till 214.000 kr. Lägg därtill 50.000 kr för pantbrev och lagfartskostnad som också ska betalas med egna pengar. Och besiktningen för 9.200 kronor.

Febrigt fyllde vi i en låneansökan hos Länets och fick beskedet att om tillträdesdag är före 1 oktober så kan vi få lån upp till 90%. Vi pustade ut, ”det är ju bara juli än, det är lugnt”. Men lättnaden var bara tillfällig.

När lånehandläggaren återkom fick vi beskedet att lån till köpesumman inte var något problem, men banken ansåg att vi också borde låna 500.000 till renovering, och det hade vi enligt deras beräkningar med 9 procent ränta inte råd med. Det spelade ingen roll att vi inte vill låna en halvmiljon extra, banken tyckte att vi skulle kunna det – annars skulle de inte ge lån till köpet heller. Ultimatum.

Flera samtal senare gick banken med att räkna på 300.000 i renoveringslån, och då såg kalkylen bra ut. Men nu var villkoret att vi kan visa upp ett schysst besiktningsprotokoll. Och lånehandläggaren skulle gå på semester innan vårt besiktningsdatum vilket gjorde att vi inte kunde få något lånebesked de närmaste veckorna.

Samtidigt närmade sig månadsskifte och vi ville säga upp lägenheten – men inte vågade vi det förrän köpekontraktet var skrivet och lånet beviljat?! Vi har en månadshyra på 7.300 kr vilket på tre månader blir nästan 22.000 kr mindre över till tvättmaskin och kylskåp….

Efter ännu fler samtal var mäklarna, banken och säljarna överens om att vi kunde skriva ett köpekontrakt med en hävningsklausul: vi har till 20 augusti på oss att häva köpet, annars är tillträdesdag 1 september. Vi drog en lättnadens suck, träffade säljarna (som är jättemysiga), skrev kontrakt, betalade in handpenningen på 142.500 kr till mäklaren och sade upp lägenheten två dagar före månadsskiftet.

Så kom besiktningsdagen. Vi var på plats i god tid, men besiktningsmannen var försenad från ett jobb och kom flängande med andan i halsen. Säljarna tyckte att besiktningsmannen var så stressad och hemsk att de gick och fikade istället… Men när besiktningen väl kom igång tog han sig tid, visade, förklarade och gav råd, så vi var nöjda. På pluskontot: Badrummet var bara tio år gammalt och mycket välgjort, det kommer att hålla många år till, sa han. På minuskontot: det fanns en fuktskada i taket på grund av läckage vid skorstenen som jag inte hade upptäckt vid visningen. Summa summarum var det mesta så som vi hade trott och det var skönt att få det bekräftat.

Men så var det torpargrunden. Huset står på granitsockel och där går det inte att komma in. Vi lyste in med ficklampa i ventilerna och vädrade som mögelhundar. Besiktningsmannen uppmanade oss bestämt att gå vidare med undersökning av grunden, och klargjorde att han skulle skriva in detta i protokollet. En fuktskadad grund kan kosta 500.000 kr att åtgärda. Om vi senare skulle upptäcka problem där så kan inte vår undersökningsplikt anses uppfylld om vi avstått trots besiktningmannens rekommendation om vidare undersökning. Man behöver inte vara så smart för att räkna ut att banken inte skulle nöja sig med det. Ultimatum igen.

Vi resonerade om vilka alternativ som fanns. 1) Besiktningsmannen kunde borra några hål i golvet under trappan, och sticka ner ett mätverktyg. ”Men det kan inte fria, bara fälla”, sa han. ”Även om fuktkvoten är acceptabel just där så kan resten av grunden vara full av röta. Man kan bara veta hur det verkligen är om man undersökt.” Fair enough. 2) Vi kunde anlita en specialist och göra en fuktutredning. Det skulle kosta lika mycket till och vi har ju en deadline i kontraktet att tänka på. Eller 3). Vi fick be säljarna om lov att såga upp en lucka i golvet så att man kan komma ner i grunden. Då skulle besiktningsmannen komma tillbaka och mäta, och vi behövde bara betala resekostnaderna.

Naturligtvis valde vi alternativ tre. En lucka i ett golv och sen skulle allt vara klart.

3 kommentarer »

  1. Paula skrev

    måndag 9 augusti 2010 kl 23:07

    Men hjääälp, så mycket trassel! Hur gick det sen?

  2. Kicki G skrev

    tisdag 10 augusti 2010 kl 10:48

    Spännande! Var ligger stället?

  3. kajo skrev

    tisdag 10 augusti 2010 kl 20:06

    Huset ligger i Optand, strax söder om stan. Jag väntar med bilderna tills huset verkligen är vårt. Det dröjer nog ett tag innan jag kan lägga ut fortsättningen på luckhistorien, dels för att den inte är färdig men mest för att jag håller på att jobba ihjäl mig.

RSS · TrackBack

Skriv ett svar



































eXTReMe Tracker